Statistik
Nu har jag kommit en bra bit med mitt tentaplugg:
- Räkna rekommenderade uppgifter i övningsboken
- Läsa igenom alla föreläsningar
- Läsa/kolla igenom allt Behnaz räknat på föreläsningar och lektioner
- Räkna igenom lektion 1-5
- Räkna exempeltentan
- Räkna lektion 6 innan genomgången på måndag?
- Fokusera på sådant som är knepigt
- Repetera allt igen
Statistik
Blev för en timma sedan färdig med övningsbokens rekommenderade tal.
Så imorgon börjar jag med annat ;)
Har just suttit och fipplat lite vid datorn, bland annat med ändring av beställning på kurslitteratur (kul att lärarna kollar upp saker efter att de rekommenderat böcker...) och sökt om grejer till bilen.
Nu ska jag dock gå och bada ;)
Så imorgon börjar jag med annat ;)
Har just suttit och fipplat lite vid datorn, bland annat med ändring av beställning på kurslitteratur (kul att lärarna kollar upp saker efter att de rekommenderat böcker...) och sökt om grejer till bilen.
Nu ska jag dock gå och bada ;)
Statistik
Nu har jag hunnit en bra bit på talen i övningsboken :)
Jag håller för tillfället på att räkna talen i övningsboken utan att veta vilket kapitel de tillhör (för på provet får vi ju inte veta vilket kapitel man ska leta info i liksom). Jag har dock redan räknat en del utav dem, men man kommer ju ändå inte ihåg vad man svarade ;)
Jag tar det lite lugnt och har delat upp det på 4a dagar, så imorgon är sista dagen om det går som planerat.
Efter det ska jag nog kolla igenom allt föreläsningsmaterial och så, och fräscha upp faktadelen.
Sedan blir det nog till att räkna hennes lektionsuppgifter igen och efter det ska jag testa tentan från tidigare år ;)
By the way så tycker jag faktiskt att vår bok är riktigt kass... I alla fall när den inte räknar talen så som läraren vill att vi ska göra... Då är den ju helt värdelös.
Har dessutom suttit och irriterat mig i flera dagar på att boken alltid väljer en viss formel till en speciell uträkning, fast vi har en annan formel till det, men det blir ett helt annat svar för enligt Behnaz får vi använda oss av z, men boken använder sig av t (konstiga statistik-beteckningar som inte alla måste fatta ;p). Suck... Inte roligt, för då vet man ju inte om man räknat rätt.
Men nu blir det inget mer statistik-snack för idag ;)
Ska passa på att gosa med katten som lagt sig i knät mitt ♥
Jag håller för tillfället på att räkna talen i övningsboken utan att veta vilket kapitel de tillhör (för på provet får vi ju inte veta vilket kapitel man ska leta info i liksom). Jag har dock redan räknat en del utav dem, men man kommer ju ändå inte ihåg vad man svarade ;)
Jag tar det lite lugnt och har delat upp det på 4a dagar, så imorgon är sista dagen om det går som planerat.
Efter det ska jag nog kolla igenom allt föreläsningsmaterial och så, och fräscha upp faktadelen.
Sedan blir det nog till att räkna hennes lektionsuppgifter igen och efter det ska jag testa tentan från tidigare år ;)
By the way så tycker jag faktiskt att vår bok är riktigt kass... I alla fall när den inte räknar talen så som läraren vill att vi ska göra... Då är den ju helt värdelös.
Har dessutom suttit och irriterat mig i flera dagar på att boken alltid väljer en viss formel till en speciell uträkning, fast vi har en annan formel till det, men det blir ett helt annat svar för enligt Behnaz får vi använda oss av z, men boken använder sig av t (konstiga statistik-beteckningar som inte alla måste fatta ;p). Suck... Inte roligt, för då vet man ju inte om man räknat rätt.
Men nu blir det inget mer statistik-snack för idag ;)
Ska passa på att gosa med katten som lagt sig i knät mitt ♥
Dagens plugg
Idag har jag läst igenom allt förutom de exotiska djurens sjukdomar. Det får bli morgondagens projekt tillsammans med tvätt, packning och allmänt fix.
Goodbye and good night!
Goodbye and good night!
Ord, ord, ord...
Nu ska vi se vad jag kommer ihåg av den återstående högen.
Nu blir det:
Föl kan få fölsjuka som beror på att de inte får i sig modersmjölk/Kolostrum, eller för lite. De måste få i sig den inom 24 timmar, annars kan inte antikropparna ta sig över tarmluddet. De kan då få sepsis, apati, svaghet, oförmåga att stå/dia och under-/övertemp. Kan bli jättedåliga på bara några timmar. De kan även få septisk artrit då infektionen satt sig i leden. Pneumoni kan de få, antingen av streptococcer eller rodococcer. Rodococcer kan ge abscenderande pneumoni, med abscesser i lungorna. Spricker dessa är det försent att göra något. Annars är det symtom som dyspné, hosta, feber, nedsatt AT, ökad andningsfrekvens. De kan såklart också få diarré beronde på mycket, men även bakterier och virus. Dessa föl ska man alltid tänka på som en potentiell smittkälla. Rota-virus är det jobbigaste.
Vuxna hästar kan få en hel del olika luftvägsinfektioner. De kan få Influensa, med typiska influensa-symtom. De kan få "små förkylningar" av reo-/adeno-/rhinovirus. De kan få EVA - Equine Virus Arteritis - som ger hosta, snuva, hög feber, ödem i ben/under buk/runt organ. De kan få virusabort av EHV1 - finns i en respiratorisk form (lätt förkylning), en abortform (de kastar sina föl) och en neurologisk form (ischemi i ryggens blodkärl, tappar känsel i bakben, kan de fortfarande stå är diagnosen bättre). De kan få Coitalt exantem/Beskällarsjuka som orsakas av EHV3, vilket ger små knutor på vulva och penis, dessa låter man självläka, det ger vita ärr men är inte farligt, man ska dock inte betäcka då. De kan även få Rhinopneumonit av EHV4 som ger en lätt förkylning. De kan få infektiös anemi, dessa måste avlivas eller sättas i livslång karantän, de får hög feber, gulsot, ödem, kraftig allmänpåverkan. Kvarka kan de få, vilket ger bölder i huvudet som mognar på några dagar och spricker, de får svullna mandibularlymfknutor, feber, dysphagi och ödem. De kan även få könssjukdomen CEM - Contagious Equine Metritis.
Katt:
Katt kan få kattsnuva som beror på calici- och/eller herpesvirus. De kan då få rinniga ögon, bli snuviga, få lunginflammation, feber, anorexi etc. De kan få kattpest också, orsakad av parvovirus, där de kan få diarré, kräkningar, uttorkning etc. De kan få Chlamydia Felis då det typiska är konjunktivit med rinniga, kladdiga ögon. FIP - Feline Infektiös Peritonit är en sjukdom som alltid slutar med döden för katten, beror på ett muterat coronavirus och de kan få en våt och torr form. Den våta formen är karaktäristisk för FIP och de får då vätska i buken. De kan även få uveit. Katter kan även få FIV - Felint Immunbristsyndrom, rabies, Bordetella Bronchisetrica, Fågelinfluensa, Kattleukos.
Hund:
Hund kan få hundpest som beror på Parvovirus. Det resulterar i kräkningar, diarré, hög feber. Det kan gå snabbt och perakut död förekommer. De kan få HCC - Hepatitis Contagiosa Canis - smittsam leversjukdom av ett Adenovirus, som ger leverpåverkan, buksmärta, kräkningar, diarré, feber, kan ske snabbt. Valpsjuka kan de också få, det leder till en mildare luftvägsinfektion, med hosta och feber, men kan övergå i lunginfektion med varigt näs- och ögonflöde, hög feber, tung andning och kraftigt påverkat AT. Kennelhosta ger kikhosteliknande symtom, inte så allvarligt men mycket smittsamt. Leishmanios får de utav sandmyggan och leder nästan alltid till allvarlig systemsjukdom och död. De kan blöda näsblod, få hudproblem, njur- och leverpåverkan, avmagring, muskelatrofi etc. De blir aldrig helt friska igen. Leptospiros påverkar njurar och lever och ger kräkningar, slöhet PU/PD och feber.
Det var den sista högen jag hade att gå igenom. Nu blir det till att läsa igenom dem igen tills det är dags för tenta. En del verkar ha fastnat, nu ska vi se om vi kan få in något mer, och om det räcker till tentan.
Nu blir det:
- Infektionssjukdomar - Hund, katt och häst.
Föl kan få fölsjuka som beror på att de inte får i sig modersmjölk/Kolostrum, eller för lite. De måste få i sig den inom 24 timmar, annars kan inte antikropparna ta sig över tarmluddet. De kan då få sepsis, apati, svaghet, oförmåga att stå/dia och under-/övertemp. Kan bli jättedåliga på bara några timmar. De kan även få septisk artrit då infektionen satt sig i leden. Pneumoni kan de få, antingen av streptococcer eller rodococcer. Rodococcer kan ge abscenderande pneumoni, med abscesser i lungorna. Spricker dessa är det försent att göra något. Annars är det symtom som dyspné, hosta, feber, nedsatt AT, ökad andningsfrekvens. De kan såklart också få diarré beronde på mycket, men även bakterier och virus. Dessa föl ska man alltid tänka på som en potentiell smittkälla. Rota-virus är det jobbigaste.
Vuxna hästar kan få en hel del olika luftvägsinfektioner. De kan få Influensa, med typiska influensa-symtom. De kan få "små förkylningar" av reo-/adeno-/rhinovirus. De kan få EVA - Equine Virus Arteritis - som ger hosta, snuva, hög feber, ödem i ben/under buk/runt organ. De kan få virusabort av EHV1 - finns i en respiratorisk form (lätt förkylning), en abortform (de kastar sina föl) och en neurologisk form (ischemi i ryggens blodkärl, tappar känsel i bakben, kan de fortfarande stå är diagnosen bättre). De kan få Coitalt exantem/Beskällarsjuka som orsakas av EHV3, vilket ger små knutor på vulva och penis, dessa låter man självläka, det ger vita ärr men är inte farligt, man ska dock inte betäcka då. De kan även få Rhinopneumonit av EHV4 som ger en lätt förkylning. De kan få infektiös anemi, dessa måste avlivas eller sättas i livslång karantän, de får hög feber, gulsot, ödem, kraftig allmänpåverkan. Kvarka kan de få, vilket ger bölder i huvudet som mognar på några dagar och spricker, de får svullna mandibularlymfknutor, feber, dysphagi och ödem. De kan även få könssjukdomen CEM - Contagious Equine Metritis.
Katt:
Katt kan få kattsnuva som beror på calici- och/eller herpesvirus. De kan då få rinniga ögon, bli snuviga, få lunginflammation, feber, anorexi etc. De kan få kattpest också, orsakad av parvovirus, där de kan få diarré, kräkningar, uttorkning etc. De kan få Chlamydia Felis då det typiska är konjunktivit med rinniga, kladdiga ögon. FIP - Feline Infektiös Peritonit är en sjukdom som alltid slutar med döden för katten, beror på ett muterat coronavirus och de kan få en våt och torr form. Den våta formen är karaktäristisk för FIP och de får då vätska i buken. De kan även få uveit. Katter kan även få FIV - Felint Immunbristsyndrom, rabies, Bordetella Bronchisetrica, Fågelinfluensa, Kattleukos.
Hund:
Hund kan få hundpest som beror på Parvovirus. Det resulterar i kräkningar, diarré, hög feber. Det kan gå snabbt och perakut död förekommer. De kan få HCC - Hepatitis Contagiosa Canis - smittsam leversjukdom av ett Adenovirus, som ger leverpåverkan, buksmärta, kräkningar, diarré, feber, kan ske snabbt. Valpsjuka kan de också få, det leder till en mildare luftvägsinfektion, med hosta och feber, men kan övergå i lunginfektion med varigt näs- och ögonflöde, hög feber, tung andning och kraftigt påverkat AT. Kennelhosta ger kikhosteliknande symtom, inte så allvarligt men mycket smittsamt. Leishmanios får de utav sandmyggan och leder nästan alltid till allvarlig systemsjukdom och död. De kan blöda näsblod, få hudproblem, njur- och leverpåverkan, avmagring, muskelatrofi etc. De blir aldrig helt friska igen. Leptospiros påverkar njurar och lever och ger kräkningar, slöhet PU/PD och feber.
Det var den sista högen jag hade att gå igenom. Nu blir det till att läsa igenom dem igen tills det är dags för tenta. En del verkar ha fastnat, nu ska vi se om vi kan få in något mer, och om det räcker till tentan.
Kursböcker beställda
Nu har jag beställt 3 böcker till de 2 kommande kurserna.
Nu hoppas jag att de inte är allt för snabba på Lycknis så de kommer för tidigt, de får ju bara ligga på posten i 2 veckor. Det borde dock inte hända eftersom alla 3 böckerna var beställningsvara. Det känns ju snarare som om de borde ta lång tid på sig, bara inte för lång tid...
Jag beställde:
Nu hoppas jag att de inte är allt för snabba på Lycknis så de kommer för tidigt, de får ju bara ligga på posten i 2 veckor. Det borde dock inte hända eftersom alla 3 böckerna var beställningsvara. Det känns ju snarare som om de borde ta lång tid på sig, bara inte för lång tid...
Jag beställde:
- Small Animal Surgical Nursing - Till vårdhygienen
- Handbook of Equine Anaesthesia - Till Anestesin
- Veterinary Anesthesia and Analgesia - Till Anestesin
Vårdplaner
Nu har jag mailat mina vårdplaner till Monika.
Det känns skönt att bli av med dem och inte behöva tänka på dem under jullovet. Jullovet får bli till endast statistiken istället ;)
Det känns skönt att bli av med dem och inte behöva tänka på dem under jullovet. Jullovet får bli till endast statistiken istället ;)
Min framsidebild till vårdplanen för den inappetenta katten
-
Lilla inappetenta Aliette från praktiken på Stockholms katthem
Nu ska jag diska och sedan ska jag titta på Göta Kanal på Tv4+ ^^Lilla inappetenta Aliette från praktiken på Stockholms katthem
Nu hoppas jag bara att jag får mig en 4:a på dem (man kan få 3:a eller 4:a), så att jag kan få en 4:a eller 5:a totalt, beroende på vad jag får på tentan. Jag satsar ju alltid allt och gör mitt bästa, och så får man hoppas att det räcker ;) Det är svårt när man inte får så mycket vägledning... Men jag kan inte göra det på något annat sätt än det sättet jag tror att det ska göras på.
Ord, ord, ord...
Nu ska vi se om det har gått att trycka in något mer i mitt huvud och om det kommer ut när det behövs.
Nu blir det:
Det som behövs för en bra ögonundersökning är:
Man kan skrapa bort normalfloran med baksidan av en skalpell och sedan kan man provta med:
Behandling:
Man kan kolla densitet genom att använda en refractometer. Smådjur ska ha mellan 1,015-1,015 i densitet, vatten har 1,00. Man droppar en droppe urin på prisman och stänger locket. Det ska då fördela sig jämnt över prisman och man kan då läsa av värdet genom att titta i ocularet.
Man kolla urinets innehåll genom att använda sig utav urinstix. Då kan man kolla på bland annat glukos, proteiner, blod, pH och ketoner. Man lägger urin på stickans små fyrkanter och läser av färgen mot en lista när rätt tid gått, viktigt!
Kateterisering kan man använda sig av för att få ett sterilt urinprov eller för att hjälpa hunden/katten att urinera om de inte kan. Hanhund: Man tar på sig handskar och tvättar förhuden och penisspetsen med t.ex. klorhexidintvål. Sedan ska man se till att det inte blir kontaminerat igen. Sedan tar man sin kateter, fortfarande förpackad, och mäter ut ungefärlig längd som behövs. Katetern ska gå in ca 2 cm in i blåsan, inte för långt, för då kan den slå knut på sig. Memorera sedan antagen längd. Sätt på dig handskar sterilt, öppna kateterns förpackning sterilt, doppa den i sterilt glidslem och för in. När man kommer till os penis kan man släppa penis och fortsätta föra in den tills man kommer in i blåsan och urin börjar komma i katetern. Då drar man ur mandrinen, sätter på korken, aspirera ut urin och sedan drar man ut den eller syr fast den, beroende på varför man anla den.
Läkemedelsräkning:
Djurets vikt x dosen i mg/kg = dosen/dag
Dosen/dag/mg verksam substans/mg eller ml medicin = antal tabletter/dag
Tandövning:
Först så söver man djuret, packar svalget med t.ex. plutodukar, rengör med klorhexidin och gör en koll och registrerar fickdjup, eventuella skador/saknade tänder etc. Sedan så tar man på sig förkläde, ansiktskydd, hårskydd, glasögon, handskar etc. Innan kan man med fördel ha röntgat så man vet om det är något som behövs extraheras och så vidare. Extraktioner görs av vet (Kirurgiskt ingrepp) eller av sköterska med rätt kompetens på delegation av vet. Görs efter rengöring.
PTR - Professionell TandRengöring
Ultraljud kan man använda för att ta bort tandsten. Man ska aldrig använda spetsen utan använda sig utav sidan. Man ska alltid "ha ett stöd i munnen". Det utvecklas värme, därför kyler man med vatten.
Man kan även använda sig utav manuella handverktyg, Sickel - Supragingivalt och Curette - Subgingivalt.
Efteråt polerar man tänderna med putspasta och gummikopp för att snygga till (jämna ut ytan) så att bakterier inte fastnar så lätt och bildar ny plack och i förlängningen Cremor Dentis - Tandsten
Elimineringsdiet:
För att veta vad ett djur är allergiskt mot måste man utföra en elimineringsdiet. Då ger man först en strikt diet i åtta veckor. Då ska djuret få ett protein det aldrig ätit tidigare, vet man inte vad den ätit innan så kan man ge ett hydrolyserat foder. Inget annat!
Efter det ger man lite av allt djuret ätit under sin livstid i två veckor. De kan bara bli allergiska mot något de ätit innan. Man registrerar när den visar symtom. Efter detta utreder man en sak i taget om de visar symtom under 2-veckorsperioden.
Vaccinationer:
Man vaccinerar för att ge individen och populationen ett skydd mot sjukdomar/agens. Är mer än 50 % vaccinerade ger det hela populationen ett bättre skydd.
Jenner kom på det i och med kokopporna som nu är utrotade. Vaccinets styrka beror på dess duration av verkan, sort av agens den är utvunnen av, styrka, vaccinationsprogrammets utformning. Man ska egentligen utgå från varje enskild individ när man vaccinerar, hur de lever, vad de kan utsättas för etc.
Det finns två sorters vaccin. MLV - Modifierade Levande Vaccin - och avdödade vaccin. Avdödade vaccin är ej särskilt bra och bör ej användas. De innehåller ett ämne, adjuvans, som ospecifikt stimulerar immunförsvaret
Bieffekter kan uppkomma, de farligaste uppkommer inom 30 - 60 min och då bör man se över om det verkligen är nödvändigt att vaccinera det djuret. Mildare symtom kan uppkomma en eller två dagar senare. Risken för bieffekter är dock något man får stå ut med för att fördelarna är större.
Katt ska vaccineras vid 8/10 veckor ålder och sedan en gång till vid 12/14 veckors ålder. Efter det ett år senare och sedan egentligen endast vart 3e år. De ska vaccineras mot kattsnuva (Calici och Herpes) och mot kattpest. Kattpestvaccinet är bättre och ger 99 %igt skydd, mot kattperst får de bara 60-80 %igt skydd. En del förespråka vaccinering för kattsnuva varje år, men det är inget som har vetenskapliga grunder.
Hund ska vaccineras vid 8 veckor ålder och sedan en gång till vid 12 veckors ålder. Efter det ett år senare och sedan vart 3e år. De ska vaccineras mot Adeno/HCC, valpsjuka och Hundpest. De får då ett 99 %igt skydd.
Hur bra de svarar på vaccinet beror på gentiska faktorer (Rottweilers och NON-RESPONDERS), MDA - Maternala antikroppar och det individuella svaret på vaccinet. Non-responders svarar inte på vaccinet, skulle dessa bli infekterade dör de då deras immunförsvar inte kan ta hand om infektionen.
Puh! Då har jag snart arbetat mig igenom alla högar utav föreläsningsmaterial ;)
Nu är det bara infektionssjukdomarna hos hund, katt och häst kvar! Men det får bli morgondagens projekt.
Nu ska jag kolla igenom Levis kommentarer till min Vårdplan för epilepsihunden.
Nu blir det:
- Övningar
- Annat okategoriserat - Elimineringsdiet & vaccinationer
Det som behövs för en bra ögonundersökning är:
- Ett mörkt rum
- En lugn patient - sedering kan behövas
- Ett bra, fokalt ljus
- Spaltlampa - Fokalt ljus som används för att titta på ögonbotten/näthinnan för att kunna göra detta behöver använda sig av pupilldilaterande (mydriasis) preparat, t.ex. mydriacyl
- Ophtalmoskop - Fokalt ljus som används för att titta i ytliga delen av ögat
- Pennlampa - Fokalt ljus som används för att titta i ytliga delen av ögat
- Otoskop - Fokalt ljus som används för att titta i ytliga delen av ögat
- Tonometer - Tonovet/Tonopen - Mäter trycket i ögat
- Färgning - Fluorescin = färgar hornhinnesår, Rose Bengal = Färgar döda epitelceller
- STT - Schirmer Tear Test - För att mäta tårbildningen
- Anatomisk pincett
- Tops
- Topikal anestesi
- Anestesi för att bedöva auricupalpebralis på häst
Man kan skrapa bort normalfloran med baksidan av en skalpell och sedan kan man provta med:
- Steril tops för virusprov
- Bakt.culturette
- "Cytobrasch" - ser ut som en liten mascaraborste
Behandling:
- Antibiotika - Fucitalmic Vet, chloromycitin
- Kortison - Isoptomaxidex
- Atropin - Isoptoatropin
- Tårersättning - Zilkeye, Viscotears
- Tårkanalskanyler och ögonlockskatetrar
Man kan kolla densitet genom att använda en refractometer. Smådjur ska ha mellan 1,015-1,015 i densitet, vatten har 1,00. Man droppar en droppe urin på prisman och stänger locket. Det ska då fördela sig jämnt över prisman och man kan då läsa av värdet genom att titta i ocularet.
Man kolla urinets innehåll genom att använda sig utav urinstix. Då kan man kolla på bland annat glukos, proteiner, blod, pH och ketoner. Man lägger urin på stickans små fyrkanter och läser av färgen mot en lista när rätt tid gått, viktigt!
Kateterisering kan man använda sig av för att få ett sterilt urinprov eller för att hjälpa hunden/katten att urinera om de inte kan. Hanhund: Man tar på sig handskar och tvättar förhuden och penisspetsen med t.ex. klorhexidintvål. Sedan ska man se till att det inte blir kontaminerat igen. Sedan tar man sin kateter, fortfarande förpackad, och mäter ut ungefärlig längd som behövs. Katetern ska gå in ca 2 cm in i blåsan, inte för långt, för då kan den slå knut på sig. Memorera sedan antagen längd. Sätt på dig handskar sterilt, öppna kateterns förpackning sterilt, doppa den i sterilt glidslem och för in. När man kommer till os penis kan man släppa penis och fortsätta föra in den tills man kommer in i blåsan och urin börjar komma i katetern. Då drar man ur mandrinen, sätter på korken, aspirera ut urin och sedan drar man ut den eller syr fast den, beroende på varför man anla den.
Läkemedelsräkning:
Djurets vikt x dosen i mg/kg = dosen/dag
Dosen/dag/mg verksam substans/mg eller ml medicin = antal tabletter/dag
Tandövning:
Först så söver man djuret, packar svalget med t.ex. plutodukar, rengör med klorhexidin och gör en koll och registrerar fickdjup, eventuella skador/saknade tänder etc. Sedan så tar man på sig förkläde, ansiktskydd, hårskydd, glasögon, handskar etc. Innan kan man med fördel ha röntgat så man vet om det är något som behövs extraheras och så vidare. Extraktioner görs av vet (Kirurgiskt ingrepp) eller av sköterska med rätt kompetens på delegation av vet. Görs efter rengöring.
PTR - Professionell TandRengöring
Ultraljud kan man använda för att ta bort tandsten. Man ska aldrig använda spetsen utan använda sig utav sidan. Man ska alltid "ha ett stöd i munnen". Det utvecklas värme, därför kyler man med vatten.
Man kan även använda sig utav manuella handverktyg, Sickel - Supragingivalt och Curette - Subgingivalt.
Efteråt polerar man tänderna med putspasta och gummikopp för att snygga till (jämna ut ytan) så att bakterier inte fastnar så lätt och bildar ny plack och i förlängningen Cremor Dentis - Tandsten
Elimineringsdiet:
För att veta vad ett djur är allergiskt mot måste man utföra en elimineringsdiet. Då ger man först en strikt diet i åtta veckor. Då ska djuret få ett protein det aldrig ätit tidigare, vet man inte vad den ätit innan så kan man ge ett hydrolyserat foder. Inget annat!
Efter det ger man lite av allt djuret ätit under sin livstid i två veckor. De kan bara bli allergiska mot något de ätit innan. Man registrerar när den visar symtom. Efter detta utreder man en sak i taget om de visar symtom under 2-veckorsperioden.
Vaccinationer:
Man vaccinerar för att ge individen och populationen ett skydd mot sjukdomar/agens. Är mer än 50 % vaccinerade ger det hela populationen ett bättre skydd.
Jenner kom på det i och med kokopporna som nu är utrotade. Vaccinets styrka beror på dess duration av verkan, sort av agens den är utvunnen av, styrka, vaccinationsprogrammets utformning. Man ska egentligen utgå från varje enskild individ när man vaccinerar, hur de lever, vad de kan utsättas för etc.
Det finns två sorters vaccin. MLV - Modifierade Levande Vaccin - och avdödade vaccin. Avdödade vaccin är ej särskilt bra och bör ej användas. De innehåller ett ämne, adjuvans, som ospecifikt stimulerar immunförsvaret
Bieffekter kan uppkomma, de farligaste uppkommer inom 30 - 60 min och då bör man se över om det verkligen är nödvändigt att vaccinera det djuret. Mildare symtom kan uppkomma en eller två dagar senare. Risken för bieffekter är dock något man får stå ut med för att fördelarna är större.
Katt ska vaccineras vid 8/10 veckor ålder och sedan en gång till vid 12/14 veckors ålder. Efter det ett år senare och sedan egentligen endast vart 3e år. De ska vaccineras mot kattsnuva (Calici och Herpes) och mot kattpest. Kattpestvaccinet är bättre och ger 99 %igt skydd, mot kattperst får de bara 60-80 %igt skydd. En del förespråka vaccinering för kattsnuva varje år, men det är inget som har vetenskapliga grunder.
Hund ska vaccineras vid 8 veckor ålder och sedan en gång till vid 12 veckors ålder. Efter det ett år senare och sedan vart 3e år. De ska vaccineras mot Adeno/HCC, valpsjuka och Hundpest. De får då ett 99 %igt skydd.
Hur bra de svarar på vaccinet beror på gentiska faktorer (Rottweilers och NON-RESPONDERS), MDA - Maternala antikroppar och det individuella svaret på vaccinet. Non-responders svarar inte på vaccinet, skulle dessa bli infekterade dör de då deras immunförsvar inte kan ta hand om infektionen.
Puh! Då har jag snart arbetat mig igenom alla högar utav föreläsningsmaterial ;)
Nu är det bara infektionssjukdomarna hos hund, katt och häst kvar! Men det får bli morgondagens projekt.
Nu ska jag kolla igenom Levis kommentarer till min Vårdplan för epilepsihunden.
Ord, ord, ord...
Nu ska vi se hur mycket som jag kan ta ur huvudet.
Nu blir det om:
Bläääää...
Så lång tid det tar... Det är så jäkla mycket! Men en del verkar jag ju kunna här med faktiskt :) Känns lite skönt... Ett G borde man väl klara i alla fall, eller?
Nu blir det om:
- Organsjukdomarna
Tandsjukdomar: Gingivit - inflammation i tandköttet, Parodontit - inflammation och nedbrytning av tandens upphängningsapparat = tanköttets kontaktepitel, rothinna, alveolarben/käkben. Gingivit föregår alltid parodontit men behöver inte övergå i parodontit. Det är plack som ger gingiviten och i förlängningen också parodontiten. Plack är mjuka bakteriebeläggningar på tänderna. De kan vara supragingivala - ovanför tanköttet - och subgingivala - under tandköttet. De supragingivala är aeroba eller fakultativt anaeroba, men allt eftersom de förbrukar syre blir de anaeroba och när de kommer ner under tandköttet är de anaeroba. Plack kan minerlaiseras och bli Cremor Dentis - tandsten. Det kan ske en vertikal och horisontell nedbrytning av alveolarben. De kan alltså få tandlossning, och ibland går bakterierna ner och det blir en rotspetsabscess. De kan få överväxt av tandkött - epulider - och då få falskt djupa tandfic: kor. (En tandficka ska vara 1-3 mm på hund och 0,5-1 hos katt.) De kan även få cancer som ser ut som en överväxt av tandkött, men även plattepitelskarcinom under tungan. Katt får inte karies och hund får det väldigt sällan. Katt kan få FORL - Feline Odontoclastic Resorptive Lesions och då tillbakabildas tänder. De kan ha persisterande mjölktänder, frakturera mjölktänder och mjölktänder som dött. De kan få frakturer på permanenta tänder, de kan ha bettfell (överbett, underbett), dålig andedräkt - Halitosis, Emaljhypoplasi - emaljskador pga. feber under tandens bildning, polydontit - för många tänder, oligodontit - för få tänder, Gomspalt (då blir det avlivning...), Abrasion - slitna tänder och slemhinneulcera pga. plack. Det enda riktiga sättet att förebygga tandproblem är daglig mekanisk rengöring. Hästar får oftast tandproblem pga. utrustning eller felaktig utfodring (hakbett och skarpbett), de kan även få karies och foderinpackning samt problem med vargtänder.
Urinorganens sjukdomar: Anuri - kissar inget, oliguri - kissar mindre, polyuri - kissar mer, uremi/azotemi - urinämnen i blodet, nefros - kronisk förändring, nefropati - sjukdom i njurarna. De kan få akut njursvikt pga. förgiftning (av t.ex. etylenglykol), stopp i urinvägarna, trauma, infektion, ischemi. Symtom är oliguri/anuri, smärta över njurarna, nedsatt AT, Kräkningar/diarré, inappetens. Man måste åtgärda grundorsaken, vätska upp, ge urindrivande. De tillfrisknar, får kronisk njursvikt eller dör. Kronisk njursvikt får man pga. akut njursvikt, medfödda defekter, infektioner. Symtom är nedsatta AT, kräkningar/diarré, inappetens, viktnedgång, polyuri/polydipsi, anemi. Går ej att bota, men man kan medicinera. Njursvikt kan bero på t.ex. Glomerulinefrit - inflammation i glomeruli pga. immunkomplex som fastnat - och pyelonefrit . inflammation i njurbäckenet, oftast pga. bakterier från UVI som gått upp. Det finns medfödda defekter som cystanjurar - PKD - Polycystic Kidney Disease - finns hos t.ex. Perser och det bildas blåsor på tubuli. Det finns öven PNP - Progressiv Nefropati - Renal dysplasi - hos hund vanligtvis. Ifall hunden/katten ej är "rumsren" kan det bero på bl.a. Ektopisk uretär, kastrering (honor), att de inte lärt sig rumsrenhet, Pelvic bladder, prostatahyperplasi, diskbråck. Urinvägsinfektion UVI är ett stort problem. Honor är predisponerade pga. kort urinrör. Bakterier gillar även sött så har man socker i urinen får man lättare UVI. Trauma på blåsväggen är predisponerande, såsom att inte kissa tillräckligt ofta. De kan få trängningar när de ska kissa, dysuri, kissar lite och ofta, hematuri/grumlig urin, smärta vid urinering. De kan även få urinsten, tecken på det kan vara recidiverande UVI, blod i urinen, urinstopp. Katter har oftast basisk urin och får oftast struvitkristaller, hundar har oftast sur urin och får kalciumoxalatkristaller (och cysteinkristaller). Man behandlar genom att ta bort dem, kirurgiskt/spola ur, vätskedrivande, behandla UVI etc. Katter kan få FLUTD - Feline Lower Urinary Tract Disease - som är ett samlingsnamn för alla sjukdomar i nedre urinvägarna hos katt. Det kan vara med eller utan urinstopp. Urinstopp är feta, kastrerade hankatter predisponerade för då de har långt urinrör. Utan urinstopp så har de interstitiell cystit, alltså inflammation i urinblåsans vägg. Detta är det bara katter och kvinnor som får. Hos häst tog hon bara upp blåsruptur hos hingstföl, när de föds kan blåsan spricka när de dimper i backen om blåsan är för full. För att diagnosticera dessa sjukdomar kan man ta urinprov - spontankastat, via cystocentes, via kateter, Blodprov, Röntga, Ultraljuda, Provlaparatomi, Biopsi - Det enda säkra.
Hudsjukdomar: De har typ samma symtom allihopa och detta gör det lite krångligt. Symtom kan vara: klåda, erytem/rodnad av huden, hyperkeratos/ökad hudbildning, krustor, fet/torr päls, alopeci, lichenifiering/förtjockning av huden, otit, pyodermi, depigmentering/hyperpigmentering etc. Därför behöver man hela tiden utesluta allt annat också för att diagnosticera. De kan få otodectes cynotis/Öronskabb, Rävskabb, skabb hos katt, löss, loppor, Dermatofytos/Ringorm, Malazzezia/Jästsvamp, Demodex/Hårsäckskvalster (juvenil/lokal, Juvenil/generell, adult/generell, pododemodikos), Allergi - Atopi, foderallergi, foderintolerans, kontaktallergi m.m., Cheyletiella/Mjällkvalster, Leishmania, Pemfigus Foliaceus, Cebaceus adenit, SLE. Finns massor att säga om allt, men det är så jäkla mycket man kan skriva och så blir det mycket samma hela tiden.
Pancreas: Pancreatit - inflammation i pancreas. Hos hund utlöses det ofta av stort intag av mycket fett mat. Hos hund ser man oftast kräkningar, diarré, feber och buksmärta. Katt är klurigare, de har inte samma utlösande faktor och inte samma symtom, de är ännu vagare, t.ex. letargi, inappetens, dehydrering etc. Man ger dem dropp, medicin mot illamåendet, smärtstillande, vila, kortison till katt, dietfoder, SAMe, och antibiotika vid behov. Exokrin Pancreasinsufficiens EPI - Pancreas skapar inte tillräckligt mycket enzymer. Vanligast hos schäfer och andra unga hundar, ger gul, lös avföring eller diarré, tappar i vikt, men äter bra. Man ger dem pancreasenzymer hela livet ut. De kan även få adenocarcinom i pancreas.
Levern: Akut hepatit - nedsatt aptit/inappetens, kräkning, diarré, hepatisk encephalopati - darrningar, vinglar, "head pressing", illamående efter mat, kramper, kortikal blindhet .Gulsot, PD/PU, Buksmärta. Kronisk hepatit - nedsatt aptit/inappetens, kräkning, diarré, hepatisk encephalopati, gulsot, PD/PU, Buksmärta, viktnedgång, ascites, blödningstendesn, utspänd buk. Kolangihepatit - inflammation i gallgångar och lever som är en av katternas vanligaste leversjukdomar, triadit - inflammation i tunntarm, lever och gallgångar och katt får ofta detta om de får leversjukdom, hepatisk encephalopati, leverförfettning - vanligt att feta katter som äter mindre får. Man kan kolla blodprov, ultraljuda, röntga, ta biopsi, ta urinprova, ta bukpunktat. De levervärden som är mest änvändbara är ALAT och ALP, men man kan även kolla ASAT, GGT och gallsyror. De vanligaste leverfunktionstesterna man gör är Gallsyratest, Elfores och Albumin. De kan ha så kallade porta-cava-shuntar som leder blodet förbi levern på något sätt, det finns intrahepatiska shuntar (storvuxna hundar) och extrahepatiska shuntar (småvuxna) hundar, på katt är det inte så vanligt. Dessa shuntar är det som kan ge hjärnpåverkan då blodet inte renas från ämnen som kan vara skadliga och påverka hjärnan. Vid långt gången leversjukdom kan man få chirros/Skrumplever. Mediciner kan påverka levern negativt. Men levern kan regenerera och återbildas. Vid leversjukdom ska man ge: vätsketerapi, inget smärtlindrande, specialdiet, SAMe, Silyramin, antibiotika, kortison, vitaminer (E, B, K - C kan vara bra ibland), vila.
Ögonsjukdomar: Keratit - Hornhinneinflammation. Konjunktivit - Bindhinneinflammation. Uveit - Inflammation i åderhinna, iris och corpus ciliare. Blefarit - inflammation i ögonlock. Blefarospasm - kniper med ögat. Epifora - rinniga ögon. Ulcus cornea - sår på hornhinna - kan ge irisprolaps, smältande cornea pga. bakterieenzymer, gör mer ont om det är ytligt. Trauma - djupa ulcus cornea, trasiga ögonlock (Bör alltid sys! Annars kan de få exponeringskeratit). Cornea abscess = Böld i hornhinnan. PRA - Progressiv Retinal Atrofi. Tumörer - Plattepitelscarcinom, ink,lymfosarkom, adenom. Felväxande ögonhår - Distichiasis = Hår som växer på undersidan av ögonlocket, Ektopisk cilia = ögonhår som växer på fel ställe, Trichiasis = Hår som växer på rätt ställe, men åt fel håll. Entropion - inåtvikta ögonlock. Ektropion - utåtvikta ögonlock. För att få till en bra undersökning måste man ha: ett mörkt rum, en lugn patient, ett bra, fokalt ljus. Grön starr - Glaukom = högt/ökat tryck i ögat, mer akut förlopp hos hund än häst. Grå starr - Katarakt = Grumling av linsen. Vitt = Celler, Blått = Ödem, Rött = Blödning/kärl, Brunt = pigment, Grönt/Gult = pus.
Endokrinologiska sjukdomar: Hypofysens bakre del kan krångla och då får man problem med antidiuretiskt hormon och man kan få diabetes insipidus, då man dricker och kissar hela tiden. Detta kan man få antingen om det är fel på bakre hypofysen eller njurarna (oförmåga att reagera på antidiuretiskt hormon). Man kan ha fel på sköldkörteln/Thyroidea och då får man antingen över eller underproduktion av hormon. Underproduktion av t3, t4 = Hypothyroidism. Detta kan ge dålig tillväxt, man fryser, går upp i vikt, dålig ledningshastighet i hjärnan, trötthetm hjärtat slår långsammare, alopeci. Man kan kolla TT4, TSH etc. Man kan sedan ge syntetiska sköldkörtelhormon för att kompensera. Detta vår vanligvis medelålders, storvuxna hundar. Överproduktion av t3 och t4. Vanligast hos katter över 8 år. Det ger PU/PD/PF, viktminskning, tachycardi, kräkningar och diarré, kroppen går på högvarv. Man kan se högt TT4. Man kan operera bort thyroidea (svårt), behandla med jod och medicin. Måste dock se till att de inte har njurfel som märks när blodtrycket går ner. Binjurarna kan de också ha problem med. Underproduktion = Addison. Kan ge vaga symtom som illamående, muskelsvaghet, nedsatt AT, hypovolemi, azotemi, bradykardi. Ser man inte så ofta, underdiagnosticerat? Man kan diagnosticera med ACTH-stimulering. Överproduktion = Cushing, Ger alopeci, "hängmage", muskelatrofi, PU/PD/PF, trötthet, flåsar. Man kan göra Decametaxon-test, kolla kortisol/kreatininkvot. Behandlar med medicin, kirurgi. Man kan ha problem med bukspottskörteln = Diabetes, då bildas inte tillräckligt mycket insulin, eller så finns det en glukagonbildande tumör eller så är djuret tjockt. Katter får det oftast pga. fetma, hund har oftast juvenil DM pga. brist på insulin med okänd bakgrund. Katt kan tillfriskna efter ett långt tag, hund tillfrisknar inte om man inte märker det fort. Symtom är avmagring, PU/PD/PF. Man ger insulin livet ut 2 gr/dag. Viktigt att kolla efter insulinkänningssymtom = livshotande symtom.
Urinorganens sjukdomar: Anuri - kissar inget, oliguri - kissar mindre, polyuri - kissar mer, uremi/azotemi - urinämnen i blodet, nefros - kronisk förändring, nefropati - sjukdom i njurarna. De kan få akut njursvikt pga. förgiftning (av t.ex. etylenglykol), stopp i urinvägarna, trauma, infektion, ischemi. Symtom är oliguri/anuri, smärta över njurarna, nedsatt AT, Kräkningar/diarré, inappetens. Man måste åtgärda grundorsaken, vätska upp, ge urindrivande. De tillfrisknar, får kronisk njursvikt eller dör. Kronisk njursvikt får man pga. akut njursvikt, medfödda defekter, infektioner. Symtom är nedsatta AT, kräkningar/diarré, inappetens, viktnedgång, polyuri/polydipsi, anemi. Går ej att bota, men man kan medicinera. Njursvikt kan bero på t.ex. Glomerulinefrit - inflammation i glomeruli pga. immunkomplex som fastnat - och pyelonefrit . inflammation i njurbäckenet, oftast pga. bakterier från UVI som gått upp. Det finns medfödda defekter som cystanjurar - PKD - Polycystic Kidney Disease - finns hos t.ex. Perser och det bildas blåsor på tubuli. Det finns öven PNP - Progressiv Nefropati - Renal dysplasi - hos hund vanligtvis. Ifall hunden/katten ej är "rumsren" kan det bero på bl.a. Ektopisk uretär, kastrering (honor), att de inte lärt sig rumsrenhet, Pelvic bladder, prostatahyperplasi, diskbråck. Urinvägsinfektion UVI är ett stort problem. Honor är predisponerade pga. kort urinrör. Bakterier gillar även sött så har man socker i urinen får man lättare UVI. Trauma på blåsväggen är predisponerande, såsom att inte kissa tillräckligt ofta. De kan få trängningar när de ska kissa, dysuri, kissar lite och ofta, hematuri/grumlig urin, smärta vid urinering. De kan även få urinsten, tecken på det kan vara recidiverande UVI, blod i urinen, urinstopp. Katter har oftast basisk urin och får oftast struvitkristaller, hundar har oftast sur urin och får kalciumoxalatkristaller (och cysteinkristaller). Man behandlar genom att ta bort dem, kirurgiskt/spola ur, vätskedrivande, behandla UVI etc. Katter kan få FLUTD - Feline Lower Urinary Tract Disease - som är ett samlingsnamn för alla sjukdomar i nedre urinvägarna hos katt. Det kan vara med eller utan urinstopp. Urinstopp är feta, kastrerade hankatter predisponerade för då de har långt urinrör. Utan urinstopp så har de interstitiell cystit, alltså inflammation i urinblåsans vägg. Detta är det bara katter och kvinnor som får. Hos häst tog hon bara upp blåsruptur hos hingstföl, när de föds kan blåsan spricka när de dimper i backen om blåsan är för full. För att diagnosticera dessa sjukdomar kan man ta urinprov - spontankastat, via cystocentes, via kateter, Blodprov, Röntga, Ultraljuda, Provlaparatomi, Biopsi - Det enda säkra.
Hudsjukdomar: De har typ samma symtom allihopa och detta gör det lite krångligt. Symtom kan vara: klåda, erytem/rodnad av huden, hyperkeratos/ökad hudbildning, krustor, fet/torr päls, alopeci, lichenifiering/förtjockning av huden, otit, pyodermi, depigmentering/hyperpigmentering etc. Därför behöver man hela tiden utesluta allt annat också för att diagnosticera. De kan få otodectes cynotis/Öronskabb, Rävskabb, skabb hos katt, löss, loppor, Dermatofytos/Ringorm, Malazzezia/Jästsvamp, Demodex/Hårsäckskvalster (juvenil/lokal, Juvenil/generell, adult/generell, pododemodikos), Allergi - Atopi, foderallergi, foderintolerans, kontaktallergi m.m., Cheyletiella/Mjällkvalster, Leishmania, Pemfigus Foliaceus, Cebaceus adenit, SLE. Finns massor att säga om allt, men det är så jäkla mycket man kan skriva och så blir det mycket samma hela tiden.
Pancreas: Pancreatit - inflammation i pancreas. Hos hund utlöses det ofta av stort intag av mycket fett mat. Hos hund ser man oftast kräkningar, diarré, feber och buksmärta. Katt är klurigare, de har inte samma utlösande faktor och inte samma symtom, de är ännu vagare, t.ex. letargi, inappetens, dehydrering etc. Man ger dem dropp, medicin mot illamåendet, smärtstillande, vila, kortison till katt, dietfoder, SAMe, och antibiotika vid behov. Exokrin Pancreasinsufficiens EPI - Pancreas skapar inte tillräckligt mycket enzymer. Vanligast hos schäfer och andra unga hundar, ger gul, lös avföring eller diarré, tappar i vikt, men äter bra. Man ger dem pancreasenzymer hela livet ut. De kan även få adenocarcinom i pancreas.
Levern: Akut hepatit - nedsatt aptit/inappetens, kräkning, diarré, hepatisk encephalopati - darrningar, vinglar, "head pressing", illamående efter mat, kramper, kortikal blindhet .Gulsot, PD/PU, Buksmärta. Kronisk hepatit - nedsatt aptit/inappetens, kräkning, diarré, hepatisk encephalopati, gulsot, PD/PU, Buksmärta, viktnedgång, ascites, blödningstendesn, utspänd buk. Kolangihepatit - inflammation i gallgångar och lever som är en av katternas vanligaste leversjukdomar, triadit - inflammation i tunntarm, lever och gallgångar och katt får ofta detta om de får leversjukdom, hepatisk encephalopati, leverförfettning - vanligt att feta katter som äter mindre får. Man kan kolla blodprov, ultraljuda, röntga, ta biopsi, ta urinprova, ta bukpunktat. De levervärden som är mest änvändbara är ALAT och ALP, men man kan även kolla ASAT, GGT och gallsyror. De vanligaste leverfunktionstesterna man gör är Gallsyratest, Elfores och Albumin. De kan ha så kallade porta-cava-shuntar som leder blodet förbi levern på något sätt, det finns intrahepatiska shuntar (storvuxna hundar) och extrahepatiska shuntar (småvuxna) hundar, på katt är det inte så vanligt. Dessa shuntar är det som kan ge hjärnpåverkan då blodet inte renas från ämnen som kan vara skadliga och påverka hjärnan. Vid långt gången leversjukdom kan man få chirros/Skrumplever. Mediciner kan påverka levern negativt. Men levern kan regenerera och återbildas. Vid leversjukdom ska man ge: vätsketerapi, inget smärtlindrande, specialdiet, SAMe, Silyramin, antibiotika, kortison, vitaminer (E, B, K - C kan vara bra ibland), vila.
Ögonsjukdomar: Keratit - Hornhinneinflammation. Konjunktivit - Bindhinneinflammation. Uveit - Inflammation i åderhinna, iris och corpus ciliare. Blefarit - inflammation i ögonlock. Blefarospasm - kniper med ögat. Epifora - rinniga ögon. Ulcus cornea - sår på hornhinna - kan ge irisprolaps, smältande cornea pga. bakterieenzymer, gör mer ont om det är ytligt. Trauma - djupa ulcus cornea, trasiga ögonlock (Bör alltid sys! Annars kan de få exponeringskeratit). Cornea abscess = Böld i hornhinnan. PRA - Progressiv Retinal Atrofi. Tumörer - Plattepitelscarcinom, ink,lymfosarkom, adenom. Felväxande ögonhår - Distichiasis = Hår som växer på undersidan av ögonlocket, Ektopisk cilia = ögonhår som växer på fel ställe, Trichiasis = Hår som växer på rätt ställe, men åt fel håll. Entropion - inåtvikta ögonlock. Ektropion - utåtvikta ögonlock. För att få till en bra undersökning måste man ha: ett mörkt rum, en lugn patient, ett bra, fokalt ljus. Grön starr - Glaukom = högt/ökat tryck i ögat, mer akut förlopp hos hund än häst. Grå starr - Katarakt = Grumling av linsen. Vitt = Celler, Blått = Ödem, Rött = Blödning/kärl, Brunt = pigment, Grönt/Gult = pus.
Endokrinologiska sjukdomar: Hypofysens bakre del kan krångla och då får man problem med antidiuretiskt hormon och man kan få diabetes insipidus, då man dricker och kissar hela tiden. Detta kan man få antingen om det är fel på bakre hypofysen eller njurarna (oförmåga att reagera på antidiuretiskt hormon). Man kan ha fel på sköldkörteln/Thyroidea och då får man antingen över eller underproduktion av hormon. Underproduktion av t3, t4 = Hypothyroidism. Detta kan ge dålig tillväxt, man fryser, går upp i vikt, dålig ledningshastighet i hjärnan, trötthetm hjärtat slår långsammare, alopeci. Man kan kolla TT4, TSH etc. Man kan sedan ge syntetiska sköldkörtelhormon för att kompensera. Detta vår vanligvis medelålders, storvuxna hundar. Överproduktion av t3 och t4. Vanligast hos katter över 8 år. Det ger PU/PD/PF, viktminskning, tachycardi, kräkningar och diarré, kroppen går på högvarv. Man kan se högt TT4. Man kan operera bort thyroidea (svårt), behandla med jod och medicin. Måste dock se till att de inte har njurfel som märks när blodtrycket går ner. Binjurarna kan de också ha problem med. Underproduktion = Addison. Kan ge vaga symtom som illamående, muskelsvaghet, nedsatt AT, hypovolemi, azotemi, bradykardi. Ser man inte så ofta, underdiagnosticerat? Man kan diagnosticera med ACTH-stimulering. Överproduktion = Cushing, Ger alopeci, "hängmage", muskelatrofi, PU/PD/PF, trötthet, flåsar. Man kan göra Decametaxon-test, kolla kortisol/kreatininkvot. Behandlar med medicin, kirurgi. Man kan ha problem med bukspottskörteln = Diabetes, då bildas inte tillräckligt mycket insulin, eller så finns det en glukagonbildande tumör eller så är djuret tjockt. Katter får det oftast pga. fetma, hund har oftast juvenil DM pga. brist på insulin med okänd bakgrund. Katt kan tillfriskna efter ett långt tag, hund tillfrisknar inte om man inte märker det fort. Symtom är avmagring, PU/PD/PF. Man ger insulin livet ut 2 gr/dag. Viktigt att kolla efter insulinkänningssymtom = livshotande symtom.
Bläääää...
Så lång tid det tar... Det är så jäkla mycket! Men en del verkar jag ju kunna här med faktiskt :) Känns lite skönt... Ett G borde man väl klara i alla fall, eller?
Done for the day
Nu är jag färdig för dagen har jag bestämt.
Jag har:
Gonatt!
Jag har:
- Varit på föreläsning 9-12
- Skrivit färdigt Vårdplanen för hunden med epilepsi - Har bett Levi och korrekturläsa också så får vi se om det blir några ändringar ;)
- Läst igenom föreläsningsmaterialet för organsjukdomarna
Gonatt!
Epilepsi hos hund
Nu har jag suttit med vårdplanen för Epilepsihunden i x antal timmar...
Jag tror jag är färdig, men jag ska be Levi kolla igenom denna också :) Det är bra att ha någon som korrekturläser och kommer med idéer. Någon som ser det med andra ögon.
Jag tror jag är färdig, men jag ska be Levi kolla igenom denna också :) Det är bra att ha någon som korrekturläser och kommer med idéer. Någon som ser det med andra ögon.
Till och med Tristan är trött på epilepsihundar ^^
-
Undrar varför katter alltid tycker att studiematerial är så mysigt att sova på?
-
Undrar varför katter alltid tycker att studiematerial är så mysigt att sova på?
Nu ska jag återgå till organsjukdomarna igen, har två häften kvar.
Tentaplugg
Nu är sista föreläsningen i Statistik över och det är dags för slutspurten innan DOVIS II-tentan.
Vi har instudering måndag och tisdag, så det är bara att plugga, plugga, plugga i 4 ½ dagar i sträck nu...
Usch, men det ska bli så skönt när det här är över!
Ska försöka göra Vårdplanen för epilepsihunden också innan jag åker hem, men vi får se hur det går ;) Vi får se vad som hinns med och inte. Just nu går ju tentan först förstås.
Vi har instudering måndag och tisdag, så det är bara att plugga, plugga, plugga i 4 ½ dagar i sträck nu...
Usch, men det ska bli så skönt när det här är över!
Ska försöka göra Vårdplanen för epilepsihunden också innan jag åker hem, men vi får se hur det går ;) Vi får se vad som hinns med och inte. Just nu går ju tentan först förstås.
Kvällens göromål
Nu på kvällen har jag:
Känner mig såhär korsögd just nu
- Läst om gnagare och kanin
- Läst övningarnas papper
- Läst om vaccinationer och djurägarkontakter/schampo/eliminieringsdiet
- Ordbajsat om Exotiska djur, produktionsdjur och parasiter hos hund, katt och häst för att se om jag kan någonting vid det här laget.
Känner mig såhär korsögd just nu
Det blir bara till att fortsätta imorgon... Och alla andra dagar fram tills tentan...
Men nu ska jag fortsätta prata med Levi.
Gonatt!
Men nu ska jag fortsätta prata med Levi.
Gonatt!
Ord, ord, ord...
Nu ska vi se hur mycket jag kan plocka ur huvudet:
Parasiter - Häst
Endoparasiter: Nematoder, Larvstadium 3 är viktigast, Stor Blodmask - strongylus vulgaris - viktigast att avmaska mot och orsaken till att man började med avmaskning - tar sig ut i blodet och vandrar till krösroten och bildar där en propp och det kan ge kolik pga. dåligt blodflöde till tarmen. Liten blodmask - Cyathostominae - kan man räkna med att alla hästar har. Spolmask (hästens längsta inälvsparasit) - tar sig in genom munnen och ner i tarmen - larverna sprider sig och tar sig till lungorna och hostas sedan upp och förökar sig i tarmen som maskar. Bandmask - inte så viktig hos häst, man tror dock att de kan orsaka kolik och man hittar dem ofta vid obuktion, spolmask är viktigaste masken hos föl - kan orsaka tarmruptur och perakut död. Betessmitta, avmaskning, betesplanering, beteshygien, avlägsnande av gödsel med t.ex. gödselsug, fållbetning, sambete med andra djur, sladdning, plöjning av hagar och låta vila ett år, olika vinter- och sommarhagar, bästa betet till unga hästar, unga hästar urskiljer flest maskar, inte låta dem behöva beta för nära skit = större risk för mask, bara avmaska när det behövs = ta träckprov innan, avmaska ordentligt = inte ge för lite - byta preparat med jämna mellanrum etc för att undvika resistens. Styngflugor - lägger ägg på hästen som den sedan får i sig och larverna bor i magsäcken.
Ektoparasiter: Fotskabb - hos hästar med mycket hovskägg och hår på ben - kliar och gnager särskilt under uppstallningsperioder. Löss - Bovicola Equi - kliar och är ett större problem på håriga hästar.
Parasiter - Hund & Katt
Endoparasiter: Nematoder. Bandmask finns det en massa sorter av men det är viktigast hos hund - hos katt "var det mest bara äckligt", hund mer påverkad överhuvudtaget av mask, bandmask syns i avföringen som små vita riskorn. Spolmask - fungerar som på häst, de kräks mask, rinnig avföring, avmagring/går inte upp i vikt, hosta. Fransk Hjärtmask - Angiostrongylus Vasorum - En hemsk liten parasit hos hund som tar sig till hjärtat och "bosätter" sig i höger kammare och lungartären som leder till högersidig hjärtsvikt (ödem, dyspné, hosta, hög hjärtfrekvens) - sprider sig med hjälp av sniglar som kommit i kontakt med kontaminerad avföring. Hakmask - "hakar" sig fast i tarmen och suger blod - detta kan ge diarré (ibland blodig), anemi om långt gånget, kräkningar, glanslös päls. Lungmask - Crenosoma Vulpis och Oslerus osleri - finns i bronker och trachea och ger hosta. Protozoer: Giardia intestinalis, Coccidier, Tritrichomonas - ger diarré särskilt hos kattungar i leveransålder. Utländska parasiter: Babesia, Dirofilaria Immitis - hjärtmask, dvärgbandmask, Leishmania. Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilolocularis) - sprider sig som en tumör och bildar blåsor i inre vävnader som de kapslar in sig i, går ej att få bort då inget rår på de som kapslat in sig, sprider sig med bär som kommit i kontakt med rävavföring, är på väg in i Sverige...
Produktionsdjur
Ko: Kan få livmoderframfall och då måste man massera in den fort så den inte torkar ut, kon kan även ställa sig på den... De kan få livmoderomvridning och då kan man prova att välta dem och rulla runt dem. Kalven kan ligga fel och då kan man behöva använda sig av hjälpmedel för att få ut den. De kan få acetonemi vilket beror på en negativ energibalans = de vräker ur sig mjölk men äter inte tillräckligt mycket, de kan få skivig avföring och lukta aceton i utandningsluften, kan leda till nervös acetonemi och det påverkar då hjärnan. Trumsjuka - beror på feljäsning i våmmen, man kan då försöka lösa det med spänningslösande som diskmedel eller punktera våmmen med en(?) troakar. Löpmagsdislokation - vänstersidig har bättre prognos för då ligger den mellan bukvägg och våm, ej vid tarmarna, man kan försöka välta kon eller köra den på guppig väg. Ljuverinflammation - Mastit - Kons viktigaste sjukdom, kan bero på utformning av ljuvret, kondition, hygien, mjölkning, mjölkpallens utformning etc. och det är viktigt att man masserar och mjölkar ur för att få det bättre. Kalvningsförlamning, beror på kalciumbrist, ger dem kalk, de blir kalla och vingliga, tappar matlusten och blir förlamade. Vasst - Kor äter en massa skit, bland annat vassa föremål som t.ex. spik, dessa ting kan skada kon invändigt och de stönar, kan få feber, och man kan låta dem svälja en magnet som ska dra åt sig det som ligger och skrapar mot väggen eller så opererar man.
Får: Vaginalprolaps, fellägen, livmoderomvridning ej så vanligt, livmoderframfall, magmask, acidos, munskorv, hypokalcemi, mastit.
Gris: MMA - Mastit Metrit Agalakti - Grisningsfeber, ger ingen di, får feber, ligger på hårdnat juver. Spädgrisdiarré, 3-veckorsdiarré, avvänjningsdiarré, "pellegrisar", ledinflammationer, E- och selenbrist, svansbitning, lunginflammation.
Exotiska djur
Allmänt: Är bytesdjur, ska ej sitta i samma rum som rovdjur = kan orsaka död hos sjuka djur. Borde inte sitta i väntrummet för länge, är ofta oförsäkrade, bör ha ett underlag på undersökningsbordet, kan linda in kaniner så de inte knäcker ryggraden ifall de sprätter iväg, hamstrar bör bokas in på kvällen, illrar gillar fiskleverolja och man kna muta dem med det för att hålla dem lugna, man får vara försiktig med de små djuren när man håller - särskilt med svansen på t.ex. mus, gerbil och chinchilla. Chinchilla kan tappa päls om man håller i den. Dessa djur kräver mycket omvårdnad, Dss är ovärderliga när det gäller dessa djur, svårt att ta betalt dock. De skiter typ hela tiden och det är väldigt viktigt att se till att det är så, ingen skit = inte ätit, och att de äter är livsnödvändigt med deras snabba omsättning. Under operation bör de värmas upp med t.ex. uppvärmda droppflaskor, handskar med vatten i, värmedyna etc, men man får se upp så de inte bränner sig. Man rakar så litet område som möjligt och ser upp med rengöringen då den kan kyla ner djuret. Det är bra om instrumenten är små och man får inte lägga dem på djuret då det blir för tungt. De kan inte kräkas så de kan läggas med huvudet uppåt, vilket är bra då deras "mage" är större än bröstkorgen och deras andning bara hjälps av diafragma och ej bröstmuskulaturen. Det är bättre att ge smärtlindring i förebyggande syfte eftersom de inte får låta bli att äta, äter de inte inom ett dygn efter operation är det kritiskt, de behöver mycket matning. Viktigt att tempen inte går ner för mycket, max en grad lägre än normalt.
Kanin: Viktigaste sjukdomsspektrat hos kanin är tandsjukdomar - felväxt, traumatiska skador men främst sjukdom pga. felutfodring. Kaninens alla tänder växer kontinuerligt livet ut och måste slitas korrekt för annars får de problem med t.ex. felväxta incisiver, felfärgade tänder, skarpa kanter lingualt i underkäken och skarpa kanter buccalt i överkäken. Tänder ska man slipa, inte klippa, för då kan man skada tandanlaget och det kan ge senare problem. Kaninens tänder ska vara vita och ha vertikala fåror, de har 6 incisiver. De kan även få ileus - upphörd tarmmobilitet vilket kan leda till chock och som oftast beror på felutfodring, de äter då mindre/inget alls, har mindre avföring. De vaccineras mot kaningulsot och kaninpest. De kan få enchepalitozoon cuniculi som är en parasit som påverkar hjärnan, det ger ungefär samma symtom som mediaotit/mellanöreinflammation, vilket innebär att de får svårt med balansen. De kan få urinvägsinflammation som btukar bero på sediment i blåsan. De kan även få hudproblem såsom ringorm och mjällskabb. Luftvägsinfektioner är vanligt.
Chinchilla: Vanligaste problemet hos chinchilla är tandproblem, pälsbitninng och ringorma. Deras tänder är gula och rötterna s-formade. De får alltid problem med tänderna förr eller senare vilket innebär att man gärna bör förebygga genom att röntga och hålla koll. De som har tandproblem kallas Slobbers då de tappar mat, dreglar etc. De kan som kanin få Ileus och diarré och såklart urinsten och luftvägssjukdomar.
Marsvin: Marsvin kan som människa inte syntetisera c-vitamin och kan därför få skörbjugg med t.ex. blödande tandkött, ful päls, hälta, diarré och anorexi. De kan skada sig på sin mat och få konjunktivit och får de sår i huden blir det mycket lätt bölder. De kan få ileus, tandproblem, diarré, och man ska inte blanda dem med kanin då de kan smittas av bordetella bronchiseptica som ingår i kaninens normalflora men som ger marsvinet lunginflammation. De kan ha skabb, munskabb, pododermatit och löss. Ibland får de "Fatty eye" alltså framfall av tårkörteln.
Råtta: De har väldigt utbredd juvervävnad där de lätt får cancer, men den är oftast godartad men växer lätt till igen så svår att få bort. De lider oftast av fetma. De kan få svamp, löss, bölder, pododermatit och svallkött. Även dess kan få tandproblem, men det brukar vara med incisiverna eftersom det är dem som växer kontnuerligt på råttor. Luftvägsinfektioner kan vara riktigt farligt om den beror på mycoplasma som förstör vävnaden. De kan även få bakdelspares som kan bero på stroke, hypofystumör, diskbråck eller degenerativ myelopati.
Mus: Typ samma som råtta, men mössens juvertumörer är oftast elakartade.
Iller: Dessa äter gärna saker och får då "främmande kropp" i tarmen. De får även gärna en massa mag-/tarmsjukdomar med fina förkortningar typ som IBD - Inflammatory Bowel Disease, PBD - Proliferative Bowel Disease, ECE - Epizootic Catharral Enteritis, EGE - Eosinofil GastroEnterit. De får då oftast diarré, anorexi etc och det säkraste sättet att diagnosticera det är en tarmbiopsi. De kan även få magsår, persisterande östrus (honor som ej paras fortsätter löpa), insulinom (som är små tumörer i bukspottskörteln som bildar insulin), binjuretumörer och hjärtfel såsom HCM och DCM. De kan även få illervalpsjuka med varigt näs- och ögonflöde, anorexi. förtjockade trampdynor m.m.
Hamster: Proliferativ ileit - Wet tail - voluminös diarré. Demodex, loppor, ringorm, felvuxna incisiver, lunginflammation, cushing, diabetes och blodpropp.
Gerbil: Epilepsi, ringorm, demodex, hormonell alopeci, Tyzzers sjukdom - diarré.
Fågel: Fåglar kan få en massa traumatiska skador pga. att de t.ex. uppe på dörrar, flyger in i fönster etc. De är även känsliga för rök och särskilt för den rök som uppstår om man bränner vid mat i en teflonpanna. De är känsliga för metall och kan bli förgiftade av zink och bly. Tumörer är inte så vanligt, med undantag hos undulater som är lite felavlade. De kan få t.ex. lipom eller tumör i gumpkörteln. Tumören kan leda till förlamning om de trycker på en nerv. Fåglar kan få värpnöd och kronisk äggläggning, det sista övergår ofta i det första. De kan få leverförfettning och atheroskleros och såklart bli feta. Luftvägssjukdomar hos fåglar är allvarligt och de kan ha sinuit, rhinit och kronisk luftsäcksinflammation. De kan få näbb och fotskabb vilket är krustor på näbb och fötter. De kan även få konstiga saker som Psittacine beak and feather disease (kakadua-aids), då kan de få ut osmälta fröer och de flesta dör av det inom en inte allt för snar framtid pga. följdsjukdomar. De kan såklart också ha problem med beteende, typ fjäderplockning. Samt magproblem som man slarvigt kallar krävinflammation. En viktig zoonos är papegojsjuka som ger influensaliknande symtom och som är svår att bli av med eftersom den kan ligga i miljön ett bra tag.
Reptil: Reptiler kan få munröta/stomatit som man kan behandla med väteperoxid, samt bölder. De kan få värpnöd och kronisk äggläggning som fåglarna. De kan ha inälvsparasiter om de kommer från utlandet. De kan ha problem med ömsning, vilket oftast är ett miljöproblem, det kan i sin tur ge nekrotiserade tår som faller bort då blodtillförseln stryps. De bär alltid på salmonella men blir oftast inte sjuka av det själva. De kan ha kvalster, vilket kan leda till vaga symtom som att de inte vill äta och ömsningsproblem. De kan även få MBD/Metabolic Bone Disease som innebär att benen urkalkas på grund utav att parathyroidea är ur funktion och således är t.ex. kalcium och fosfor ur balans. Detta kan leda till benbrott etc. Djur med sand som underlag kan få förstoppning pga. de får i sig sand som stoppar upp. De kan få lunginflammation och det kan bero på dålig hygien. De kan lida utav a-vitaminbrist och då får de igensvullna ögonlock och sekret ifrån ögonen. Kosten och miljön ger många sjukdomar. De kan få prolaps, men det är inte samma sak när handjuren visar penis frivilligt. De bränner sig lätt då de inte är bra på att känna värme, det läker dock ofta väldigt bra, men kan se fult ut. Bitskador är inte ovanligt. Kattbett är livsfarligt!
...
Nu får det räcka för idag!! Man märker att min blir trött mot slutet...
Men man kommer ju ihåg en hel del i alla fall verkar det som ;)
- Parasiter - Häst
- Parasiter - Hund & Katt
- Exotiska djur - Gnagare, Kanin, Fågel och Reptil
Parasiter - Häst
Endoparasiter: Nematoder, Larvstadium 3 är viktigast, Stor Blodmask - strongylus vulgaris - viktigast att avmaska mot och orsaken till att man började med avmaskning - tar sig ut i blodet och vandrar till krösroten och bildar där en propp och det kan ge kolik pga. dåligt blodflöde till tarmen. Liten blodmask - Cyathostominae - kan man räkna med att alla hästar har. Spolmask (hästens längsta inälvsparasit) - tar sig in genom munnen och ner i tarmen - larverna sprider sig och tar sig till lungorna och hostas sedan upp och förökar sig i tarmen som maskar. Bandmask - inte så viktig hos häst, man tror dock att de kan orsaka kolik och man hittar dem ofta vid obuktion, spolmask är viktigaste masken hos föl - kan orsaka tarmruptur och perakut död. Betessmitta, avmaskning, betesplanering, beteshygien, avlägsnande av gödsel med t.ex. gödselsug, fållbetning, sambete med andra djur, sladdning, plöjning av hagar och låta vila ett år, olika vinter- och sommarhagar, bästa betet till unga hästar, unga hästar urskiljer flest maskar, inte låta dem behöva beta för nära skit = större risk för mask, bara avmaska när det behövs = ta träckprov innan, avmaska ordentligt = inte ge för lite - byta preparat med jämna mellanrum etc för att undvika resistens. Styngflugor - lägger ägg på hästen som den sedan får i sig och larverna bor i magsäcken.
Ektoparasiter: Fotskabb - hos hästar med mycket hovskägg och hår på ben - kliar och gnager särskilt under uppstallningsperioder. Löss - Bovicola Equi - kliar och är ett större problem på håriga hästar.
Parasiter - Hund & Katt
Endoparasiter: Nematoder. Bandmask finns det en massa sorter av men det är viktigast hos hund - hos katt "var det mest bara äckligt", hund mer påverkad överhuvudtaget av mask, bandmask syns i avföringen som små vita riskorn. Spolmask - fungerar som på häst, de kräks mask, rinnig avföring, avmagring/går inte upp i vikt, hosta. Fransk Hjärtmask - Angiostrongylus Vasorum - En hemsk liten parasit hos hund som tar sig till hjärtat och "bosätter" sig i höger kammare och lungartären som leder till högersidig hjärtsvikt (ödem, dyspné, hosta, hög hjärtfrekvens) - sprider sig med hjälp av sniglar som kommit i kontakt med kontaminerad avföring. Hakmask - "hakar" sig fast i tarmen och suger blod - detta kan ge diarré (ibland blodig), anemi om långt gånget, kräkningar, glanslös päls. Lungmask - Crenosoma Vulpis och Oslerus osleri - finns i bronker och trachea och ger hosta. Protozoer: Giardia intestinalis, Coccidier, Tritrichomonas - ger diarré särskilt hos kattungar i leveransålder. Utländska parasiter: Babesia, Dirofilaria Immitis - hjärtmask, dvärgbandmask, Leishmania. Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilolocularis) - sprider sig som en tumör och bildar blåsor i inre vävnader som de kapslar in sig i, går ej att få bort då inget rår på de som kapslat in sig, sprider sig med bär som kommit i kontakt med rävavföring, är på väg in i Sverige...
Produktionsdjur
Ko: Kan få livmoderframfall och då måste man massera in den fort så den inte torkar ut, kon kan även ställa sig på den... De kan få livmoderomvridning och då kan man prova att välta dem och rulla runt dem. Kalven kan ligga fel och då kan man behöva använda sig av hjälpmedel för att få ut den. De kan få acetonemi vilket beror på en negativ energibalans = de vräker ur sig mjölk men äter inte tillräckligt mycket, de kan få skivig avföring och lukta aceton i utandningsluften, kan leda till nervös acetonemi och det påverkar då hjärnan. Trumsjuka - beror på feljäsning i våmmen, man kan då försöka lösa det med spänningslösande som diskmedel eller punktera våmmen med en(?) troakar. Löpmagsdislokation - vänstersidig har bättre prognos för då ligger den mellan bukvägg och våm, ej vid tarmarna, man kan försöka välta kon eller köra den på guppig väg. Ljuverinflammation - Mastit - Kons viktigaste sjukdom, kan bero på utformning av ljuvret, kondition, hygien, mjölkning, mjölkpallens utformning etc. och det är viktigt att man masserar och mjölkar ur för att få det bättre. Kalvningsförlamning, beror på kalciumbrist, ger dem kalk, de blir kalla och vingliga, tappar matlusten och blir förlamade. Vasst - Kor äter en massa skit, bland annat vassa föremål som t.ex. spik, dessa ting kan skada kon invändigt och de stönar, kan få feber, och man kan låta dem svälja en magnet som ska dra åt sig det som ligger och skrapar mot väggen eller så opererar man.
Får: Vaginalprolaps, fellägen, livmoderomvridning ej så vanligt, livmoderframfall, magmask, acidos, munskorv, hypokalcemi, mastit.
Gris: MMA - Mastit Metrit Agalakti - Grisningsfeber, ger ingen di, får feber, ligger på hårdnat juver. Spädgrisdiarré, 3-veckorsdiarré, avvänjningsdiarré, "pellegrisar", ledinflammationer, E- och selenbrist, svansbitning, lunginflammation.
Exotiska djur
Allmänt: Är bytesdjur, ska ej sitta i samma rum som rovdjur = kan orsaka död hos sjuka djur. Borde inte sitta i väntrummet för länge, är ofta oförsäkrade, bör ha ett underlag på undersökningsbordet, kan linda in kaniner så de inte knäcker ryggraden ifall de sprätter iväg, hamstrar bör bokas in på kvällen, illrar gillar fiskleverolja och man kna muta dem med det för att hålla dem lugna, man får vara försiktig med de små djuren när man håller - särskilt med svansen på t.ex. mus, gerbil och chinchilla. Chinchilla kan tappa päls om man håller i den. Dessa djur kräver mycket omvårdnad, Dss är ovärderliga när det gäller dessa djur, svårt att ta betalt dock. De skiter typ hela tiden och det är väldigt viktigt att se till att det är så, ingen skit = inte ätit, och att de äter är livsnödvändigt med deras snabba omsättning. Under operation bör de värmas upp med t.ex. uppvärmda droppflaskor, handskar med vatten i, värmedyna etc, men man får se upp så de inte bränner sig. Man rakar så litet område som möjligt och ser upp med rengöringen då den kan kyla ner djuret. Det är bra om instrumenten är små och man får inte lägga dem på djuret då det blir för tungt. De kan inte kräkas så de kan läggas med huvudet uppåt, vilket är bra då deras "mage" är större än bröstkorgen och deras andning bara hjälps av diafragma och ej bröstmuskulaturen. Det är bättre att ge smärtlindring i förebyggande syfte eftersom de inte får låta bli att äta, äter de inte inom ett dygn efter operation är det kritiskt, de behöver mycket matning. Viktigt att tempen inte går ner för mycket, max en grad lägre än normalt.
Kanin: Viktigaste sjukdomsspektrat hos kanin är tandsjukdomar - felväxt, traumatiska skador men främst sjukdom pga. felutfodring. Kaninens alla tänder växer kontinuerligt livet ut och måste slitas korrekt för annars får de problem med t.ex. felväxta incisiver, felfärgade tänder, skarpa kanter lingualt i underkäken och skarpa kanter buccalt i överkäken. Tänder ska man slipa, inte klippa, för då kan man skada tandanlaget och det kan ge senare problem. Kaninens tänder ska vara vita och ha vertikala fåror, de har 6 incisiver. De kan även få ileus - upphörd tarmmobilitet vilket kan leda till chock och som oftast beror på felutfodring, de äter då mindre/inget alls, har mindre avföring. De vaccineras mot kaningulsot och kaninpest. De kan få enchepalitozoon cuniculi som är en parasit som påverkar hjärnan, det ger ungefär samma symtom som mediaotit/mellanöreinflammation, vilket innebär att de får svårt med balansen. De kan få urinvägsinflammation som btukar bero på sediment i blåsan. De kan även få hudproblem såsom ringorm och mjällskabb. Luftvägsinfektioner är vanligt.
Chinchilla: Vanligaste problemet hos chinchilla är tandproblem, pälsbitninng och ringorma. Deras tänder är gula och rötterna s-formade. De får alltid problem med tänderna förr eller senare vilket innebär att man gärna bör förebygga genom att röntga och hålla koll. De som har tandproblem kallas Slobbers då de tappar mat, dreglar etc. De kan som kanin få Ileus och diarré och såklart urinsten och luftvägssjukdomar.
Marsvin: Marsvin kan som människa inte syntetisera c-vitamin och kan därför få skörbjugg med t.ex. blödande tandkött, ful päls, hälta, diarré och anorexi. De kan skada sig på sin mat och få konjunktivit och får de sår i huden blir det mycket lätt bölder. De kan få ileus, tandproblem, diarré, och man ska inte blanda dem med kanin då de kan smittas av bordetella bronchiseptica som ingår i kaninens normalflora men som ger marsvinet lunginflammation. De kan ha skabb, munskabb, pododermatit och löss. Ibland får de "Fatty eye" alltså framfall av tårkörteln.
Råtta: De har väldigt utbredd juvervävnad där de lätt får cancer, men den är oftast godartad men växer lätt till igen så svår att få bort. De lider oftast av fetma. De kan få svamp, löss, bölder, pododermatit och svallkött. Även dess kan få tandproblem, men det brukar vara med incisiverna eftersom det är dem som växer kontnuerligt på råttor. Luftvägsinfektioner kan vara riktigt farligt om den beror på mycoplasma som förstör vävnaden. De kan även få bakdelspares som kan bero på stroke, hypofystumör, diskbråck eller degenerativ myelopati.
Mus: Typ samma som råtta, men mössens juvertumörer är oftast elakartade.
Iller: Dessa äter gärna saker och får då "främmande kropp" i tarmen. De får även gärna en massa mag-/tarmsjukdomar med fina förkortningar typ som IBD - Inflammatory Bowel Disease, PBD - Proliferative Bowel Disease, ECE - Epizootic Catharral Enteritis, EGE - Eosinofil GastroEnterit. De får då oftast diarré, anorexi etc och det säkraste sättet att diagnosticera det är en tarmbiopsi. De kan även få magsår, persisterande östrus (honor som ej paras fortsätter löpa), insulinom (som är små tumörer i bukspottskörteln som bildar insulin), binjuretumörer och hjärtfel såsom HCM och DCM. De kan även få illervalpsjuka med varigt näs- och ögonflöde, anorexi. förtjockade trampdynor m.m.
Hamster: Proliferativ ileit - Wet tail - voluminös diarré. Demodex, loppor, ringorm, felvuxna incisiver, lunginflammation, cushing, diabetes och blodpropp.
Gerbil: Epilepsi, ringorm, demodex, hormonell alopeci, Tyzzers sjukdom - diarré.
Fågel: Fåglar kan få en massa traumatiska skador pga. att de t.ex. uppe på dörrar, flyger in i fönster etc. De är även känsliga för rök och särskilt för den rök som uppstår om man bränner vid mat i en teflonpanna. De är känsliga för metall och kan bli förgiftade av zink och bly. Tumörer är inte så vanligt, med undantag hos undulater som är lite felavlade. De kan få t.ex. lipom eller tumör i gumpkörteln. Tumören kan leda till förlamning om de trycker på en nerv. Fåglar kan få värpnöd och kronisk äggläggning, det sista övergår ofta i det första. De kan få leverförfettning och atheroskleros och såklart bli feta. Luftvägssjukdomar hos fåglar är allvarligt och de kan ha sinuit, rhinit och kronisk luftsäcksinflammation. De kan få näbb och fotskabb vilket är krustor på näbb och fötter. De kan även få konstiga saker som Psittacine beak and feather disease (kakadua-aids), då kan de få ut osmälta fröer och de flesta dör av det inom en inte allt för snar framtid pga. följdsjukdomar. De kan såklart också ha problem med beteende, typ fjäderplockning. Samt magproblem som man slarvigt kallar krävinflammation. En viktig zoonos är papegojsjuka som ger influensaliknande symtom och som är svår att bli av med eftersom den kan ligga i miljön ett bra tag.
Reptil: Reptiler kan få munröta/stomatit som man kan behandla med väteperoxid, samt bölder. De kan få värpnöd och kronisk äggläggning som fåglarna. De kan ha inälvsparasiter om de kommer från utlandet. De kan ha problem med ömsning, vilket oftast är ett miljöproblem, det kan i sin tur ge nekrotiserade tår som faller bort då blodtillförseln stryps. De bär alltid på salmonella men blir oftast inte sjuka av det själva. De kan ha kvalster, vilket kan leda till vaga symtom som att de inte vill äta och ömsningsproblem. De kan även få MBD/Metabolic Bone Disease som innebär att benen urkalkas på grund utav att parathyroidea är ur funktion och således är t.ex. kalcium och fosfor ur balans. Detta kan leda till benbrott etc. Djur med sand som underlag kan få förstoppning pga. de får i sig sand som stoppar upp. De kan få lunginflammation och det kan bero på dålig hygien. De kan lida utav a-vitaminbrist och då får de igensvullna ögonlock och sekret ifrån ögonen. Kosten och miljön ger många sjukdomar. De kan få prolaps, men det är inte samma sak när handjuren visar penis frivilligt. De bränner sig lätt då de inte är bra på att känna värme, det läker dock ofta väldigt bra, men kan se fult ut. Bitskador är inte ovanligt. Kattbett är livsfarligt!
...
Nu får det räcka för idag!! Man märker att min blir trött mot slutet...
Men man kommer ju ihåg en hel del i alla fall verkar det som ;)
Dagens arbete såhär långt
Jag har idag:
- Varit i skolan till ca 11.15 - Sista föreläsningen med Behnaz!! Wihoo!
- Haft PBL på typ 3 min ^^
- Handlat på vägen hem - Typ det sista innan jul, ska försöka tömma kyl och frys så mycket som möjligt innan lovet
- Skrivit färdigt formelbladet - Så jag hoppas att de inte kommer något imorgon som ska in där :/ För nu är det prick 4 sidor!
- Läst dagens sidor i statistikboken
Ny bra bok till mitt lilla djuromvårdnadsbibliotek
Fick hem en bra bok idag som jag använde till en hel del i vårdplanen för den inappetenta katten :) Är man intresserad av katter är den väldigt bra och matnyttig ;)
Missar är bäst ♥
-
Nää, jag är inte alls partisk ;)
Arbete, arbete, arbete
Jag har tills nu hunnit med att:
- Skriva in dagens formler i formelbladet
- Försökt komprimera formelbladet (vi får ha 4 sidor, jag har just nu 5...)
- Antagligen skrivit färdigt vårdplanen för den inappetenta katten (får ändå inte plats med mer, har uppnått mina max 2 sidor), sparar den dock lite för att kanske få någon att korrekturläsa och se om det ser bra ut
Lunch = Middag
Jag har nu alldeles nyligen ätit min lunch :/
Det på grund utav att jag och Anna tänkte vara lite smarta och börja med statistiklabben, som läraren hävdade skulle ta max 2 timmar, lite tidigare så vi kunde gå hem vid 13 istället för 15.
Den jäkla labben tog istället 4 timmar! Bland annat på grund utav att hon inte kunde vara vänlig nog att berätta för oss i vår datasal att man inte behövde räkna ut allt på alla tal >.< Bläää
Så jag kom hem ca 16.00 istället... Samt känner mig helt slutkörd!
Ska dock på grötkväll i smedjan klockan 20, men innan dess tänkte jag göra lite nytta.
Det på grund utav att jag och Anna tänkte vara lite smarta och börja med statistiklabben, som läraren hävdade skulle ta max 2 timmar, lite tidigare så vi kunde gå hem vid 13 istället för 15.
Den jäkla labben tog istället 4 timmar! Bland annat på grund utav att hon inte kunde vara vänlig nog att berätta för oss i vår datasal att man inte behövde räkna ut allt på alla tal >.< Bläää
Så jag kom hem ca 16.00 istället... Samt känner mig helt slutkörd!
Ska dock på grötkväll i smedjan klockan 20, men innan dess tänkte jag göra lite nytta.
Dagens plugg
Idag har jag:
Gonatt :)
- Varit i skolan mellan 8 och 15
- Lagt till dagens formler i formelbladet
- Räknat lite
- Läst dagens sidor i boken
- Läst alla organens sjukdomar igen
- Sammanfattat ögonövningen på datorn så jag slipper läsa den i blocket
- Suttit vid datorn
- Tagit kontakt med Halebop
- Tittat på House
- Badat
- Rengjort en kattlåda och fyllt på sand
- Pratat med Levi ♥
Gonatt :)
YES!!
Wihoo!
Ulrika (kursansvarig för DOVIS II) har svarat på lite frågor om tentan och nu har högen av material att läsa krympt något!! :D
SÅ NAJS!!
Då är det i alla fall lite mindre, det hade dock varit skönt att veta det från start så man inte lagt så mycket tid på en del saker som vi då inte ska ha på tentan. Bland annat så svarade hon på en fråga nu som hon inte svarade på förut när jag frågade samma sak... Men sak samma, vi slipper en hel del nu ^^ De där jäkla exotiska djurens kroppstemperaturer ska ut ur mitt huvud och ersättas med annan info känner jag!
SÅ GLAD!! Det är en stor lättnad att det i alla fall blev något som togs bort i denna monsterkurs!
Så här glad är jag nu ^^
-
Smeyes! Som Tyra alltid säger ;)
Ulrika (kursansvarig för DOVIS II) har svarat på lite frågor om tentan och nu har högen av material att läsa krympt något!! :D
SÅ NAJS!!
Då är det i alla fall lite mindre, det hade dock varit skönt att veta det från start så man inte lagt så mycket tid på en del saker som vi då inte ska ha på tentan. Bland annat så svarade hon på en fråga nu som hon inte svarade på förut när jag frågade samma sak... Men sak samma, vi slipper en hel del nu ^^ De där jäkla exotiska djurens kroppstemperaturer ska ut ur mitt huvud och ersättas med annan info känner jag!
SÅ GLAD!! Det är en stor lättnad att det i alla fall blev något som togs bort i denna monsterkurs!
Så här glad är jag nu ^^
-
Smeyes! Som Tyra alltid säger ;)
