Ord, ord, ord...

Nu ska vi se hur mycket som jag kan ta ur huvudet.

Nu blir det om:
  • Organsjukdomarna
Tandsjukdomar: Gingivit - inflammation i tandköttet, Parodontit - inflammation och nedbrytning av tandens upphängningsapparat = tanköttets kontaktepitel, rothinna, alveolarben/käkben. Gingivit föregår alltid parodontit men behöver inte övergå i parodontit. Det är plack som ger gingiviten och i förlängningen också parodontiten. Plack är mjuka bakteriebeläggningar på tänderna. De kan vara supragingivala - ovanför tanköttet - och subgingivala - under tandköttet. De supragingivala är aeroba eller fakultativt anaeroba, men allt eftersom de förbrukar syre blir de anaeroba och när de kommer ner under tandköttet är de anaeroba. Plack kan minerlaiseras och bli Cremor Dentis - tandsten. Det kan ske en vertikal och horisontell nedbrytning av alveolarben. De kan alltså få tandlossning, och ibland går bakterierna ner och det blir en rotspetsabscess. De kan få överväxt av tandkött - epulider - och då få falskt djupa tandfic: kor. (En tandficka ska vara 1-3 mm på hund och 0,5-1 hos katt.) De kan även få cancer som ser ut som en överväxt av tandkött, men även plattepitelskarcinom under tungan. Katt får inte karies och hund får det väldigt sällan. Katt kan få FORL - Feline Odontoclastic Resorptive Lesions och då tillbakabildas tänder. De kan ha persisterande mjölktänder, frakturera mjölktänder och mjölktänder som dött. De kan få frakturer på permanenta tänder, de kan ha bettfell (överbett, underbett), dålig andedräkt - Halitosis, Emaljhypoplasi - emaljskador pga. feber under tandens bildning, polydontit - för många tänder, oligodontit - för få tänder, Gomspalt (då blir det avlivning...), Abrasion - slitna tänder och slemhinneulcera pga. plack. Det enda riktiga sättet att förebygga tandproblem är daglig mekanisk rengöring. Hästar får oftast tandproblem pga. utrustning eller felaktig utfodring (hakbett och skarpbett), de kan även få karies och foderinpackning samt problem med vargtänder.

Urinorganens sjukdomar: Anuri - kissar inget, oliguri - kissar mindre, polyuri - kissar mer, uremi/azotemi - urinämnen i blodet, nefros - kronisk förändring, nefropati - sjukdom i njurarna. De kan få akut njursvikt pga. förgiftning (av t.ex. etylenglykol), stopp i urinvägarna, trauma, infektion, ischemi. Symtom är oliguri/anuri, smärta över njurarna, nedsatt AT, Kräkningar/diarré, inappetens. Man måste åtgärda grundorsaken, vätska upp, ge urindrivande. De tillfrisknar, får kronisk njursvikt eller dör. Kronisk njursvikt får man pga. akut njursvikt, medfödda defekter, infektioner. Symtom är nedsatta AT, kräkningar/diarré, inappetens, viktnedgång, polyuri/polydipsi, anemi. Går ej att bota, men man kan medicinera. Njursvikt kan bero på t.ex. Glomerulinefrit - inflammation i glomeruli pga. immunkomplex som fastnat - och pyelonefrit . inflammation i njurbäckenet, oftast pga. bakterier från UVI som gått upp. Det finns medfödda defekter som cystanjurar - PKD - Polycystic Kidney Disease - finns hos t.ex. Perser och det bildas blåsor på tubuli. Det finns öven PNP - Progressiv Nefropati - Renal dysplasi - hos hund vanligtvis. Ifall hunden/katten ej är "rumsren" kan det bero på bl.a. Ektopisk uretär, kastrering (honor), att de inte lärt sig rumsrenhet, Pelvic bladder, prostatahyperplasi, diskbråck. Urinvägsinfektion UVI är ett stort problem. Honor är predisponerade pga. kort urinrör. Bakterier gillar även sött så har man socker i urinen får man lättare UVI. Trauma på blåsväggen är predisponerande, såsom att inte kissa tillräckligt ofta. De kan få trängningar när de ska kissa, dysuri, kissar lite och ofta, hematuri/grumlig urin, smärta vid urinering. De kan även få urinsten, tecken på det kan vara recidiverande UVI, blod i urinen, urinstopp. Katter har oftast basisk urin och får oftast struvitkristaller, hundar har oftast sur urin och får kalciumoxalatkristaller (och cysteinkristaller). Man behandlar genom att ta bort dem, kirurgiskt/spola ur, vätskedrivande, behandla UVI etc. Katter kan få FLUTD - Feline Lower Urinary Tract Disease - som är ett samlingsnamn för alla sjukdomar i nedre urinvägarna hos katt. Det kan vara med eller utan urinstopp. Urinstopp är feta, kastrerade hankatter predisponerade för då de har långt urinrör. Utan urinstopp så har de interstitiell cystit, alltså inflammation i urinblåsans vägg. Detta är det bara katter och kvinnor som får. Hos häst tog hon bara upp blåsruptur hos hingstföl, när de föds kan blåsan spricka när de dimper i backen om blåsan är för full. För att diagnosticera dessa sjukdomar kan man ta urinprov - spontankastat, via cystocentes, via kateter, Blodprov, Röntga, Ultraljuda, Provlaparatomi, Biopsi - Det enda säkra.

Hudsjukdomar: De har typ samma symtom allihopa och detta gör det lite krångligt. Symtom kan vara: klåda, erytem/rodnad av huden, hyperkeratos/ökad hudbildning, krustor, fet/torr päls, alopeci, lichenifiering/förtjockning av huden, otit, pyodermi, depigmentering/hyperpigmentering etc. Därför behöver man hela tiden utesluta allt annat också för att diagnosticera. De kan få otodectes cynotis/Öronskabb, Rävskabb, skabb hos katt, löss, loppor, Dermatofytos/Ringorm, Malazzezia/Jästsvamp, Demodex/Hårsäckskvalster (juvenil/lokal, Juvenil/generell, adult/generell, pododemodikos), Allergi - Atopi, foderallergi, foderintolerans, kontaktallergi m.m., Cheyletiella/Mjällkvalster, Leishmania, Pemfigus Foliaceus, Cebaceus adenit, SLE. Finns massor att säga om allt, men det är så jäkla mycket man kan skriva och så blir det mycket samma hela tiden.

Pancreas: Pancreatit - inflammation i pancreas. Hos hund utlöses det ofta av stort intag av mycket fett mat. Hos hund ser man oftast kräkningar, diarré, feber och buksmärta. Katt är klurigare, de har inte samma utlösande faktor och inte samma symtom, de är ännu vagare, t.ex. letargi, inappetens, dehydrering etc. Man ger dem dropp, medicin mot illamåendet, smärtstillande, vila, kortison till katt, dietfoder, SAMe, och antibiotika vid behov. Exokrin Pancreasinsufficiens EPI - Pancreas skapar inte tillräckligt mycket enzymer. Vanligast hos schäfer och andra unga hundar, ger gul, lös avföring eller diarré, tappar i vikt, men äter bra. Man ger dem pancreasenzymer hela livet ut. De kan även få adenocarcinom i pancreas.

Levern: Akut hepatit - nedsatt aptit/inappetens, kräkning, diarré, hepatisk encephalopati - darrningar, vinglar, "head pressing", illamående efter mat, kramper, kortikal blindhet .Gulsot, PD/PU, Buksmärta. Kronisk hepatit - nedsatt aptit/inappetens, kräkning, diarré, hepatisk encephalopati, gulsot, PD/PU, Buksmärta, viktnedgång, ascites, blödningstendesn, utspänd buk. Kolangihepatit - inflammation i gallgångar och lever som är en av katternas vanligaste leversjukdomar, triadit - inflammation i tunntarm, lever och gallgångar och katt får ofta detta om de får leversjukdom, hepatisk encephalopati, leverförfettning - vanligt att feta katter som äter mindre får. Man kan kolla blodprov, ultraljuda, röntga, ta biopsi, ta urinprova, ta bukpunktat. De levervärden som är mest änvändbara är ALAT och ALP, men man kan även kolla ASAT, GGT och gallsyror. De vanligaste leverfunktionstesterna man gör är Gallsyratest, Elfores och Albumin. De kan ha så kallade porta-cava-shuntar som leder blodet förbi levern på något sätt, det finns intrahepatiska shuntar (storvuxna hundar) och extrahepatiska shuntar (småvuxna) hundar, på katt är det inte så vanligt. Dessa shuntar är det som kan ge hjärnpåverkan då blodet inte renas från ämnen som kan vara skadliga och påverka hjärnan. Vid långt gången leversjukdom kan man få chirros/Skrumplever. Mediciner kan påverka levern negativt. Men levern kan regenerera och återbildas. Vid leversjukdom ska man ge: vätsketerapi, inget smärtlindrande, specialdiet, SAMe, Silyramin, antibiotika, kortison, vitaminer (E, B, K - C kan vara bra ibland), vila.

Ögonsjukdomar: Keratit - Hornhinneinflammation. Konjunktivit - Bindhinneinflammation. Uveit - Inflammation i åderhinna, iris och corpus ciliare. Blefarit - inflammation i ögonlock. Blefarospasm - kniper med ögat. Epifora - rinniga ögon. Ulcus cornea - sår på hornhinna - kan ge irisprolaps, smältande cornea pga. bakterieenzymer, gör mer ont om det är ytligt. Trauma - djupa ulcus cornea, trasiga ögonlock (Bör alltid sys! Annars kan de få exponeringskeratit). Cornea abscess = Böld i hornhinnan. PRA - Progressiv Retinal Atrofi. Tumörer - Plattepitelscarcinom, ink,lymfosarkom, adenom. Felväxande ögonhår - Distichiasis = Hår som växer på undersidan av ögonlocket, Ektopisk cilia = ögonhår som växer på fel ställe, Trichiasis = Hår som växer på rätt ställe, men åt fel håll. Entropion - inåtvikta ögonlock. Ektropion - utåtvikta ögonlock. För att få till en bra undersökning måste man ha: ett mörkt rum, en lugn patient, ett bra, fokalt ljus. Grön starr - Glaukom = högt/ökat tryck i ögat, mer akut förlopp hos hund än häst. Grå starr - Katarakt = Grumling av linsen. Vitt = Celler, Blått = Ödem, Rött = Blödning/kärl, Brunt = pigment, Grönt/Gult = pus.

Endokrinologiska sjukdomar: Hypofysens bakre del kan krångla och då får man problem med antidiuretiskt hormon och man kan få diabetes insipidus, då man dricker och kissar hela tiden. Detta kan man få antingen om det är fel på bakre hypofysen eller njurarna (oförmåga att reagera på antidiuretiskt hormon). Man kan ha fel på sköldkörteln/Thyroidea och då får man antingen över eller underproduktion av hormon. Underproduktion av t3, t4 = Hypothyroidism. Detta kan ge dålig tillväxt, man fryser, går upp i vikt, dålig ledningshastighet i hjärnan, trötthetm hjärtat slår långsammare, alopeci. Man kan kolla TT4, TSH etc. Man kan sedan ge syntetiska sköldkörtelhormon för att kompensera. Detta vår vanligvis medelålders, storvuxna hundar. Överproduktion av t3 och t4. Vanligast hos katter över 8 år. Det ger PU/PD/PF, viktminskning, tachycardi, kräkningar och diarré, kroppen går på högvarv. Man kan se högt TT4. Man kan operera bort thyroidea (svårt), behandla med jod och medicin. Måste dock se till att de inte har njurfel som märks när blodtrycket går ner. Binjurarna kan de också ha problem med. Underproduktion = Addison. Kan ge vaga symtom som illamående, muskelsvaghet, nedsatt AT, hypovolemi, azotemi, bradykardi. Ser man inte så ofta, underdiagnosticerat? Man kan diagnosticera med ACTH-stimulering. Överproduktion = Cushing, Ger alopeci, "hängmage", muskelatrofi, PU/PD/PF, trötthet, flåsar. Man kan göra Decametaxon-test, kolla kortisol/kreatininkvot. Behandlar med medicin, kirurgi. Man kan ha problem med bukspottskörteln = Diabetes, då bildas inte tillräckligt mycket insulin, eller så finns det en glukagonbildande tumör eller så är djuret tjockt. Katter får det oftast pga. fetma, hund har oftast juvenil DM pga. brist på insulin med okänd bakgrund. Katt kan tillfriskna efter ett långt tag, hund tillfrisknar inte om man inte märker det fort. Symtom är avmagring, PU/PD/PF. Man ger insulin livet ut 2 gr/dag. Viktigt att kolla efter insulinkänningssymtom = livshotande symtom.

Bläääää...
Så lång tid det tar... Det är så jäkla mycket! Men en del verkar jag ju kunna här med faktiskt :) Känns lite skönt... Ett G borde man väl klara i alla fall, eller?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0