Ord, ord, ord...
Nu ska vi se hur mycket jag kan plocka ur huvudet:
Parasiter - Häst
Endoparasiter: Nematoder, Larvstadium 3 är viktigast, Stor Blodmask - strongylus vulgaris - viktigast att avmaska mot och orsaken till att man började med avmaskning - tar sig ut i blodet och vandrar till krösroten och bildar där en propp och det kan ge kolik pga. dåligt blodflöde till tarmen. Liten blodmask - Cyathostominae - kan man räkna med att alla hästar har. Spolmask (hästens längsta inälvsparasit) - tar sig in genom munnen och ner i tarmen - larverna sprider sig och tar sig till lungorna och hostas sedan upp och förökar sig i tarmen som maskar. Bandmask - inte så viktig hos häst, man tror dock att de kan orsaka kolik och man hittar dem ofta vid obuktion, spolmask är viktigaste masken hos föl - kan orsaka tarmruptur och perakut död. Betessmitta, avmaskning, betesplanering, beteshygien, avlägsnande av gödsel med t.ex. gödselsug, fållbetning, sambete med andra djur, sladdning, plöjning av hagar och låta vila ett år, olika vinter- och sommarhagar, bästa betet till unga hästar, unga hästar urskiljer flest maskar, inte låta dem behöva beta för nära skit = större risk för mask, bara avmaska när det behövs = ta träckprov innan, avmaska ordentligt = inte ge för lite - byta preparat med jämna mellanrum etc för att undvika resistens. Styngflugor - lägger ägg på hästen som den sedan får i sig och larverna bor i magsäcken.
Ektoparasiter: Fotskabb - hos hästar med mycket hovskägg och hår på ben - kliar och gnager särskilt under uppstallningsperioder. Löss - Bovicola Equi - kliar och är ett större problem på håriga hästar.
Parasiter - Hund & Katt
Endoparasiter: Nematoder. Bandmask finns det en massa sorter av men det är viktigast hos hund - hos katt "var det mest bara äckligt", hund mer påverkad överhuvudtaget av mask, bandmask syns i avföringen som små vita riskorn. Spolmask - fungerar som på häst, de kräks mask, rinnig avföring, avmagring/går inte upp i vikt, hosta. Fransk Hjärtmask - Angiostrongylus Vasorum - En hemsk liten parasit hos hund som tar sig till hjärtat och "bosätter" sig i höger kammare och lungartären som leder till högersidig hjärtsvikt (ödem, dyspné, hosta, hög hjärtfrekvens) - sprider sig med hjälp av sniglar som kommit i kontakt med kontaminerad avföring. Hakmask - "hakar" sig fast i tarmen och suger blod - detta kan ge diarré (ibland blodig), anemi om långt gånget, kräkningar, glanslös päls. Lungmask - Crenosoma Vulpis och Oslerus osleri - finns i bronker och trachea och ger hosta. Protozoer: Giardia intestinalis, Coccidier, Tritrichomonas - ger diarré särskilt hos kattungar i leveransålder. Utländska parasiter: Babesia, Dirofilaria Immitis - hjärtmask, dvärgbandmask, Leishmania. Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilolocularis) - sprider sig som en tumör och bildar blåsor i inre vävnader som de kapslar in sig i, går ej att få bort då inget rår på de som kapslat in sig, sprider sig med bär som kommit i kontakt med rävavföring, är på väg in i Sverige...
Produktionsdjur
Ko: Kan få livmoderframfall och då måste man massera in den fort så den inte torkar ut, kon kan även ställa sig på den... De kan få livmoderomvridning och då kan man prova att välta dem och rulla runt dem. Kalven kan ligga fel och då kan man behöva använda sig av hjälpmedel för att få ut den. De kan få acetonemi vilket beror på en negativ energibalans = de vräker ur sig mjölk men äter inte tillräckligt mycket, de kan få skivig avföring och lukta aceton i utandningsluften, kan leda till nervös acetonemi och det påverkar då hjärnan. Trumsjuka - beror på feljäsning i våmmen, man kan då försöka lösa det med spänningslösande som diskmedel eller punktera våmmen med en(?) troakar. Löpmagsdislokation - vänstersidig har bättre prognos för då ligger den mellan bukvägg och våm, ej vid tarmarna, man kan försöka välta kon eller köra den på guppig väg. Ljuverinflammation - Mastit - Kons viktigaste sjukdom, kan bero på utformning av ljuvret, kondition, hygien, mjölkning, mjölkpallens utformning etc. och det är viktigt att man masserar och mjölkar ur för att få det bättre. Kalvningsförlamning, beror på kalciumbrist, ger dem kalk, de blir kalla och vingliga, tappar matlusten och blir förlamade. Vasst - Kor äter en massa skit, bland annat vassa föremål som t.ex. spik, dessa ting kan skada kon invändigt och de stönar, kan få feber, och man kan låta dem svälja en magnet som ska dra åt sig det som ligger och skrapar mot väggen eller så opererar man.
Får: Vaginalprolaps, fellägen, livmoderomvridning ej så vanligt, livmoderframfall, magmask, acidos, munskorv, hypokalcemi, mastit.
Gris: MMA - Mastit Metrit Agalakti - Grisningsfeber, ger ingen di, får feber, ligger på hårdnat juver. Spädgrisdiarré, 3-veckorsdiarré, avvänjningsdiarré, "pellegrisar", ledinflammationer, E- och selenbrist, svansbitning, lunginflammation.
Exotiska djur
Allmänt: Är bytesdjur, ska ej sitta i samma rum som rovdjur = kan orsaka död hos sjuka djur. Borde inte sitta i väntrummet för länge, är ofta oförsäkrade, bör ha ett underlag på undersökningsbordet, kan linda in kaniner så de inte knäcker ryggraden ifall de sprätter iväg, hamstrar bör bokas in på kvällen, illrar gillar fiskleverolja och man kna muta dem med det för att hålla dem lugna, man får vara försiktig med de små djuren när man håller - särskilt med svansen på t.ex. mus, gerbil och chinchilla. Chinchilla kan tappa päls om man håller i den. Dessa djur kräver mycket omvårdnad, Dss är ovärderliga när det gäller dessa djur, svårt att ta betalt dock. De skiter typ hela tiden och det är väldigt viktigt att se till att det är så, ingen skit = inte ätit, och att de äter är livsnödvändigt med deras snabba omsättning. Under operation bör de värmas upp med t.ex. uppvärmda droppflaskor, handskar med vatten i, värmedyna etc, men man får se upp så de inte bränner sig. Man rakar så litet område som möjligt och ser upp med rengöringen då den kan kyla ner djuret. Det är bra om instrumenten är små och man får inte lägga dem på djuret då det blir för tungt. De kan inte kräkas så de kan läggas med huvudet uppåt, vilket är bra då deras "mage" är större än bröstkorgen och deras andning bara hjälps av diafragma och ej bröstmuskulaturen. Det är bättre att ge smärtlindring i förebyggande syfte eftersom de inte får låta bli att äta, äter de inte inom ett dygn efter operation är det kritiskt, de behöver mycket matning. Viktigt att tempen inte går ner för mycket, max en grad lägre än normalt.
Kanin: Viktigaste sjukdomsspektrat hos kanin är tandsjukdomar - felväxt, traumatiska skador men främst sjukdom pga. felutfodring. Kaninens alla tänder växer kontinuerligt livet ut och måste slitas korrekt för annars får de problem med t.ex. felväxta incisiver, felfärgade tänder, skarpa kanter lingualt i underkäken och skarpa kanter buccalt i överkäken. Tänder ska man slipa, inte klippa, för då kan man skada tandanlaget och det kan ge senare problem. Kaninens tänder ska vara vita och ha vertikala fåror, de har 6 incisiver. De kan även få ileus - upphörd tarmmobilitet vilket kan leda till chock och som oftast beror på felutfodring, de äter då mindre/inget alls, har mindre avföring. De vaccineras mot kaningulsot och kaninpest. De kan få enchepalitozoon cuniculi som är en parasit som påverkar hjärnan, det ger ungefär samma symtom som mediaotit/mellanöreinflammation, vilket innebär att de får svårt med balansen. De kan få urinvägsinflammation som btukar bero på sediment i blåsan. De kan även få hudproblem såsom ringorm och mjällskabb. Luftvägsinfektioner är vanligt.
Chinchilla: Vanligaste problemet hos chinchilla är tandproblem, pälsbitninng och ringorma. Deras tänder är gula och rötterna s-formade. De får alltid problem med tänderna förr eller senare vilket innebär att man gärna bör förebygga genom att röntga och hålla koll. De som har tandproblem kallas Slobbers då de tappar mat, dreglar etc. De kan som kanin få Ileus och diarré och såklart urinsten och luftvägssjukdomar.
Marsvin: Marsvin kan som människa inte syntetisera c-vitamin och kan därför få skörbjugg med t.ex. blödande tandkött, ful päls, hälta, diarré och anorexi. De kan skada sig på sin mat och få konjunktivit och får de sår i huden blir det mycket lätt bölder. De kan få ileus, tandproblem, diarré, och man ska inte blanda dem med kanin då de kan smittas av bordetella bronchiseptica som ingår i kaninens normalflora men som ger marsvinet lunginflammation. De kan ha skabb, munskabb, pododermatit och löss. Ibland får de "Fatty eye" alltså framfall av tårkörteln.
Råtta: De har väldigt utbredd juvervävnad där de lätt får cancer, men den är oftast godartad men växer lätt till igen så svår att få bort. De lider oftast av fetma. De kan få svamp, löss, bölder, pododermatit och svallkött. Även dess kan få tandproblem, men det brukar vara med incisiverna eftersom det är dem som växer kontnuerligt på råttor. Luftvägsinfektioner kan vara riktigt farligt om den beror på mycoplasma som förstör vävnaden. De kan även få bakdelspares som kan bero på stroke, hypofystumör, diskbråck eller degenerativ myelopati.
Mus: Typ samma som råtta, men mössens juvertumörer är oftast elakartade.
Iller: Dessa äter gärna saker och får då "främmande kropp" i tarmen. De får även gärna en massa mag-/tarmsjukdomar med fina förkortningar typ som IBD - Inflammatory Bowel Disease, PBD - Proliferative Bowel Disease, ECE - Epizootic Catharral Enteritis, EGE - Eosinofil GastroEnterit. De får då oftast diarré, anorexi etc och det säkraste sättet att diagnosticera det är en tarmbiopsi. De kan även få magsår, persisterande östrus (honor som ej paras fortsätter löpa), insulinom (som är små tumörer i bukspottskörteln som bildar insulin), binjuretumörer och hjärtfel såsom HCM och DCM. De kan även få illervalpsjuka med varigt näs- och ögonflöde, anorexi. förtjockade trampdynor m.m.
Hamster: Proliferativ ileit - Wet tail - voluminös diarré. Demodex, loppor, ringorm, felvuxna incisiver, lunginflammation, cushing, diabetes och blodpropp.
Gerbil: Epilepsi, ringorm, demodex, hormonell alopeci, Tyzzers sjukdom - diarré.
Fågel: Fåglar kan få en massa traumatiska skador pga. att de t.ex. uppe på dörrar, flyger in i fönster etc. De är även känsliga för rök och särskilt för den rök som uppstår om man bränner vid mat i en teflonpanna. De är känsliga för metall och kan bli förgiftade av zink och bly. Tumörer är inte så vanligt, med undantag hos undulater som är lite felavlade. De kan få t.ex. lipom eller tumör i gumpkörteln. Tumören kan leda till förlamning om de trycker på en nerv. Fåglar kan få värpnöd och kronisk äggläggning, det sista övergår ofta i det första. De kan få leverförfettning och atheroskleros och såklart bli feta. Luftvägssjukdomar hos fåglar är allvarligt och de kan ha sinuit, rhinit och kronisk luftsäcksinflammation. De kan få näbb och fotskabb vilket är krustor på näbb och fötter. De kan även få konstiga saker som Psittacine beak and feather disease (kakadua-aids), då kan de få ut osmälta fröer och de flesta dör av det inom en inte allt för snar framtid pga. följdsjukdomar. De kan såklart också ha problem med beteende, typ fjäderplockning. Samt magproblem som man slarvigt kallar krävinflammation. En viktig zoonos är papegojsjuka som ger influensaliknande symtom och som är svår att bli av med eftersom den kan ligga i miljön ett bra tag.
Reptil: Reptiler kan få munröta/stomatit som man kan behandla med väteperoxid, samt bölder. De kan få värpnöd och kronisk äggläggning som fåglarna. De kan ha inälvsparasiter om de kommer från utlandet. De kan ha problem med ömsning, vilket oftast är ett miljöproblem, det kan i sin tur ge nekrotiserade tår som faller bort då blodtillförseln stryps. De bär alltid på salmonella men blir oftast inte sjuka av det själva. De kan ha kvalster, vilket kan leda till vaga symtom som att de inte vill äta och ömsningsproblem. De kan även få MBD/Metabolic Bone Disease som innebär att benen urkalkas på grund utav att parathyroidea är ur funktion och således är t.ex. kalcium och fosfor ur balans. Detta kan leda till benbrott etc. Djur med sand som underlag kan få förstoppning pga. de får i sig sand som stoppar upp. De kan få lunginflammation och det kan bero på dålig hygien. De kan lida utav a-vitaminbrist och då får de igensvullna ögonlock och sekret ifrån ögonen. Kosten och miljön ger många sjukdomar. De kan få prolaps, men det är inte samma sak när handjuren visar penis frivilligt. De bränner sig lätt då de inte är bra på att känna värme, det läker dock ofta väldigt bra, men kan se fult ut. Bitskador är inte ovanligt. Kattbett är livsfarligt!
...
Nu får det räcka för idag!! Man märker att min blir trött mot slutet...
Men man kommer ju ihåg en hel del i alla fall verkar det som ;)
- Parasiter - Häst
- Parasiter - Hund & Katt
- Exotiska djur - Gnagare, Kanin, Fågel och Reptil
Parasiter - Häst
Endoparasiter: Nematoder, Larvstadium 3 är viktigast, Stor Blodmask - strongylus vulgaris - viktigast att avmaska mot och orsaken till att man började med avmaskning - tar sig ut i blodet och vandrar till krösroten och bildar där en propp och det kan ge kolik pga. dåligt blodflöde till tarmen. Liten blodmask - Cyathostominae - kan man räkna med att alla hästar har. Spolmask (hästens längsta inälvsparasit) - tar sig in genom munnen och ner i tarmen - larverna sprider sig och tar sig till lungorna och hostas sedan upp och förökar sig i tarmen som maskar. Bandmask - inte så viktig hos häst, man tror dock att de kan orsaka kolik och man hittar dem ofta vid obuktion, spolmask är viktigaste masken hos föl - kan orsaka tarmruptur och perakut död. Betessmitta, avmaskning, betesplanering, beteshygien, avlägsnande av gödsel med t.ex. gödselsug, fållbetning, sambete med andra djur, sladdning, plöjning av hagar och låta vila ett år, olika vinter- och sommarhagar, bästa betet till unga hästar, unga hästar urskiljer flest maskar, inte låta dem behöva beta för nära skit = större risk för mask, bara avmaska när det behövs = ta träckprov innan, avmaska ordentligt = inte ge för lite - byta preparat med jämna mellanrum etc för att undvika resistens. Styngflugor - lägger ägg på hästen som den sedan får i sig och larverna bor i magsäcken.
Ektoparasiter: Fotskabb - hos hästar med mycket hovskägg och hår på ben - kliar och gnager särskilt under uppstallningsperioder. Löss - Bovicola Equi - kliar och är ett större problem på håriga hästar.
Parasiter - Hund & Katt
Endoparasiter: Nematoder. Bandmask finns det en massa sorter av men det är viktigast hos hund - hos katt "var det mest bara äckligt", hund mer påverkad överhuvudtaget av mask, bandmask syns i avföringen som små vita riskorn. Spolmask - fungerar som på häst, de kräks mask, rinnig avföring, avmagring/går inte upp i vikt, hosta. Fransk Hjärtmask - Angiostrongylus Vasorum - En hemsk liten parasit hos hund som tar sig till hjärtat och "bosätter" sig i höger kammare och lungartären som leder till högersidig hjärtsvikt (ödem, dyspné, hosta, hög hjärtfrekvens) - sprider sig med hjälp av sniglar som kommit i kontakt med kontaminerad avföring. Hakmask - "hakar" sig fast i tarmen och suger blod - detta kan ge diarré (ibland blodig), anemi om långt gånget, kräkningar, glanslös päls. Lungmask - Crenosoma Vulpis och Oslerus osleri - finns i bronker och trachea och ger hosta. Protozoer: Giardia intestinalis, Coccidier, Tritrichomonas - ger diarré särskilt hos kattungar i leveransålder. Utländska parasiter: Babesia, Dirofilaria Immitis - hjärtmask, dvärgbandmask, Leishmania. Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilolocularis) - sprider sig som en tumör och bildar blåsor i inre vävnader som de kapslar in sig i, går ej att få bort då inget rår på de som kapslat in sig, sprider sig med bär som kommit i kontakt med rävavföring, är på väg in i Sverige...
Produktionsdjur
Ko: Kan få livmoderframfall och då måste man massera in den fort så den inte torkar ut, kon kan även ställa sig på den... De kan få livmoderomvridning och då kan man prova att välta dem och rulla runt dem. Kalven kan ligga fel och då kan man behöva använda sig av hjälpmedel för att få ut den. De kan få acetonemi vilket beror på en negativ energibalans = de vräker ur sig mjölk men äter inte tillräckligt mycket, de kan få skivig avföring och lukta aceton i utandningsluften, kan leda till nervös acetonemi och det påverkar då hjärnan. Trumsjuka - beror på feljäsning i våmmen, man kan då försöka lösa det med spänningslösande som diskmedel eller punktera våmmen med en(?) troakar. Löpmagsdislokation - vänstersidig har bättre prognos för då ligger den mellan bukvägg och våm, ej vid tarmarna, man kan försöka välta kon eller köra den på guppig väg. Ljuverinflammation - Mastit - Kons viktigaste sjukdom, kan bero på utformning av ljuvret, kondition, hygien, mjölkning, mjölkpallens utformning etc. och det är viktigt att man masserar och mjölkar ur för att få det bättre. Kalvningsförlamning, beror på kalciumbrist, ger dem kalk, de blir kalla och vingliga, tappar matlusten och blir förlamade. Vasst - Kor äter en massa skit, bland annat vassa föremål som t.ex. spik, dessa ting kan skada kon invändigt och de stönar, kan få feber, och man kan låta dem svälja en magnet som ska dra åt sig det som ligger och skrapar mot väggen eller så opererar man.
Får: Vaginalprolaps, fellägen, livmoderomvridning ej så vanligt, livmoderframfall, magmask, acidos, munskorv, hypokalcemi, mastit.
Gris: MMA - Mastit Metrit Agalakti - Grisningsfeber, ger ingen di, får feber, ligger på hårdnat juver. Spädgrisdiarré, 3-veckorsdiarré, avvänjningsdiarré, "pellegrisar", ledinflammationer, E- och selenbrist, svansbitning, lunginflammation.
Exotiska djur
Allmänt: Är bytesdjur, ska ej sitta i samma rum som rovdjur = kan orsaka död hos sjuka djur. Borde inte sitta i väntrummet för länge, är ofta oförsäkrade, bör ha ett underlag på undersökningsbordet, kan linda in kaniner så de inte knäcker ryggraden ifall de sprätter iväg, hamstrar bör bokas in på kvällen, illrar gillar fiskleverolja och man kna muta dem med det för att hålla dem lugna, man får vara försiktig med de små djuren när man håller - särskilt med svansen på t.ex. mus, gerbil och chinchilla. Chinchilla kan tappa päls om man håller i den. Dessa djur kräver mycket omvårdnad, Dss är ovärderliga när det gäller dessa djur, svårt att ta betalt dock. De skiter typ hela tiden och det är väldigt viktigt att se till att det är så, ingen skit = inte ätit, och att de äter är livsnödvändigt med deras snabba omsättning. Under operation bör de värmas upp med t.ex. uppvärmda droppflaskor, handskar med vatten i, värmedyna etc, men man får se upp så de inte bränner sig. Man rakar så litet område som möjligt och ser upp med rengöringen då den kan kyla ner djuret. Det är bra om instrumenten är små och man får inte lägga dem på djuret då det blir för tungt. De kan inte kräkas så de kan läggas med huvudet uppåt, vilket är bra då deras "mage" är större än bröstkorgen och deras andning bara hjälps av diafragma och ej bröstmuskulaturen. Det är bättre att ge smärtlindring i förebyggande syfte eftersom de inte får låta bli att äta, äter de inte inom ett dygn efter operation är det kritiskt, de behöver mycket matning. Viktigt att tempen inte går ner för mycket, max en grad lägre än normalt.
Kanin: Viktigaste sjukdomsspektrat hos kanin är tandsjukdomar - felväxt, traumatiska skador men främst sjukdom pga. felutfodring. Kaninens alla tänder växer kontinuerligt livet ut och måste slitas korrekt för annars får de problem med t.ex. felväxta incisiver, felfärgade tänder, skarpa kanter lingualt i underkäken och skarpa kanter buccalt i överkäken. Tänder ska man slipa, inte klippa, för då kan man skada tandanlaget och det kan ge senare problem. Kaninens tänder ska vara vita och ha vertikala fåror, de har 6 incisiver. De kan även få ileus - upphörd tarmmobilitet vilket kan leda till chock och som oftast beror på felutfodring, de äter då mindre/inget alls, har mindre avföring. De vaccineras mot kaningulsot och kaninpest. De kan få enchepalitozoon cuniculi som är en parasit som påverkar hjärnan, det ger ungefär samma symtom som mediaotit/mellanöreinflammation, vilket innebär att de får svårt med balansen. De kan få urinvägsinflammation som btukar bero på sediment i blåsan. De kan även få hudproblem såsom ringorm och mjällskabb. Luftvägsinfektioner är vanligt.
Chinchilla: Vanligaste problemet hos chinchilla är tandproblem, pälsbitninng och ringorma. Deras tänder är gula och rötterna s-formade. De får alltid problem med tänderna förr eller senare vilket innebär att man gärna bör förebygga genom att röntga och hålla koll. De som har tandproblem kallas Slobbers då de tappar mat, dreglar etc. De kan som kanin få Ileus och diarré och såklart urinsten och luftvägssjukdomar.
Marsvin: Marsvin kan som människa inte syntetisera c-vitamin och kan därför få skörbjugg med t.ex. blödande tandkött, ful päls, hälta, diarré och anorexi. De kan skada sig på sin mat och få konjunktivit och får de sår i huden blir det mycket lätt bölder. De kan få ileus, tandproblem, diarré, och man ska inte blanda dem med kanin då de kan smittas av bordetella bronchiseptica som ingår i kaninens normalflora men som ger marsvinet lunginflammation. De kan ha skabb, munskabb, pododermatit och löss. Ibland får de "Fatty eye" alltså framfall av tårkörteln.
Råtta: De har väldigt utbredd juvervävnad där de lätt får cancer, men den är oftast godartad men växer lätt till igen så svår att få bort. De lider oftast av fetma. De kan få svamp, löss, bölder, pododermatit och svallkött. Även dess kan få tandproblem, men det brukar vara med incisiverna eftersom det är dem som växer kontnuerligt på råttor. Luftvägsinfektioner kan vara riktigt farligt om den beror på mycoplasma som förstör vävnaden. De kan även få bakdelspares som kan bero på stroke, hypofystumör, diskbråck eller degenerativ myelopati.
Mus: Typ samma som råtta, men mössens juvertumörer är oftast elakartade.
Iller: Dessa äter gärna saker och får då "främmande kropp" i tarmen. De får även gärna en massa mag-/tarmsjukdomar med fina förkortningar typ som IBD - Inflammatory Bowel Disease, PBD - Proliferative Bowel Disease, ECE - Epizootic Catharral Enteritis, EGE - Eosinofil GastroEnterit. De får då oftast diarré, anorexi etc och det säkraste sättet att diagnosticera det är en tarmbiopsi. De kan även få magsår, persisterande östrus (honor som ej paras fortsätter löpa), insulinom (som är små tumörer i bukspottskörteln som bildar insulin), binjuretumörer och hjärtfel såsom HCM och DCM. De kan även få illervalpsjuka med varigt näs- och ögonflöde, anorexi. förtjockade trampdynor m.m.
Hamster: Proliferativ ileit - Wet tail - voluminös diarré. Demodex, loppor, ringorm, felvuxna incisiver, lunginflammation, cushing, diabetes och blodpropp.
Gerbil: Epilepsi, ringorm, demodex, hormonell alopeci, Tyzzers sjukdom - diarré.
Fågel: Fåglar kan få en massa traumatiska skador pga. att de t.ex. uppe på dörrar, flyger in i fönster etc. De är även känsliga för rök och särskilt för den rök som uppstår om man bränner vid mat i en teflonpanna. De är känsliga för metall och kan bli förgiftade av zink och bly. Tumörer är inte så vanligt, med undantag hos undulater som är lite felavlade. De kan få t.ex. lipom eller tumör i gumpkörteln. Tumören kan leda till förlamning om de trycker på en nerv. Fåglar kan få värpnöd och kronisk äggläggning, det sista övergår ofta i det första. De kan få leverförfettning och atheroskleros och såklart bli feta. Luftvägssjukdomar hos fåglar är allvarligt och de kan ha sinuit, rhinit och kronisk luftsäcksinflammation. De kan få näbb och fotskabb vilket är krustor på näbb och fötter. De kan även få konstiga saker som Psittacine beak and feather disease (kakadua-aids), då kan de få ut osmälta fröer och de flesta dör av det inom en inte allt för snar framtid pga. följdsjukdomar. De kan såklart också ha problem med beteende, typ fjäderplockning. Samt magproblem som man slarvigt kallar krävinflammation. En viktig zoonos är papegojsjuka som ger influensaliknande symtom och som är svår att bli av med eftersom den kan ligga i miljön ett bra tag.
Reptil: Reptiler kan få munröta/stomatit som man kan behandla med väteperoxid, samt bölder. De kan få värpnöd och kronisk äggläggning som fåglarna. De kan ha inälvsparasiter om de kommer från utlandet. De kan ha problem med ömsning, vilket oftast är ett miljöproblem, det kan i sin tur ge nekrotiserade tår som faller bort då blodtillförseln stryps. De bär alltid på salmonella men blir oftast inte sjuka av det själva. De kan ha kvalster, vilket kan leda till vaga symtom som att de inte vill äta och ömsningsproblem. De kan även få MBD/Metabolic Bone Disease som innebär att benen urkalkas på grund utav att parathyroidea är ur funktion och således är t.ex. kalcium och fosfor ur balans. Detta kan leda till benbrott etc. Djur med sand som underlag kan få förstoppning pga. de får i sig sand som stoppar upp. De kan få lunginflammation och det kan bero på dålig hygien. De kan lida utav a-vitaminbrist och då får de igensvullna ögonlock och sekret ifrån ögonen. Kosten och miljön ger många sjukdomar. De kan få prolaps, men det är inte samma sak när handjuren visar penis frivilligt. De bränner sig lätt då de inte är bra på att känna värme, det läker dock ofta väldigt bra, men kan se fult ut. Bitskador är inte ovanligt. Kattbett är livsfarligt!
...
Nu får det räcka för idag!! Man märker att min blir trött mot slutet...
Men man kommer ju ihåg en hel del i alla fall verkar det som ;)
Kommentarer
Trackback
