Dagen i skolan
Dagen i skolan var lång och kändes än längre -.-
Vi hade först föreläsning och sedan lite redovisning av en gruppuppgift om lagar och arbetsmiljö innan det var dags att göra ännu ett litet grupparbete. Denna gång om komplikationer. Som vi precis haft föreläsning i mer än 3 timmar om >.< Fast det bara var 16 slides... Sedan skulle det dessutom gås igenom i helklass... Lite mycket kaka på kaka kanske för min smak. Det hade räckt med en repetition liksom... För repetition är ju kunskapens moder, men när kunskapens moder börjar bli lite tjatig så stänger hjärnan av och får syrebrist och då resulterar det endast i gäspningar.
Dagen är i alla fall avslutad och det är även skolveckan, men det innebär tyvärr inte att man kan vila med pluggeriet. På måndag är det praktiska examinationer ;) Lite nervigt, men ändå inte. Känns lite som uppkörningen, man vet aldrig vad som ska hända och om man är redo förrän man står där och precis har gjort det. Jag ska satsa allt och hoppas innerligt på att det räcker. Jag vill inte behöva göra om något ;)
Det går nog bra :) Allt brukar ju lösa sig till slut. Det är bara att göra sitt bästa och bara göra. Ta språnget och hoppas på att man klarar sig ^^
Vi hade först föreläsning och sedan lite redovisning av en gruppuppgift om lagar och arbetsmiljö innan det var dags att göra ännu ett litet grupparbete. Denna gång om komplikationer. Som vi precis haft föreläsning i mer än 3 timmar om >.< Fast det bara var 16 slides... Sedan skulle det dessutom gås igenom i helklass... Lite mycket kaka på kaka kanske för min smak. Det hade räckt med en repetition liksom... För repetition är ju kunskapens moder, men när kunskapens moder börjar bli lite tjatig så stänger hjärnan av och får syrebrist och då resulterar det endast i gäspningar.
Dagen är i alla fall avslutad och det är även skolveckan, men det innebär tyvärr inte att man kan vila med pluggeriet. På måndag är det praktiska examinationer ;) Lite nervigt, men ändå inte. Känns lite som uppkörningen, man vet aldrig vad som ska hända och om man är redo förrän man står där och precis har gjort det. Jag ska satsa allt och hoppas innerligt på att det räcker. Jag vill inte behöva göra om något ;)
Det går nog bra :) Allt brukar ju lösa sig till slut. Det är bara att göra sitt bästa och bara göra. Ta språnget och hoppas på att man klarar sig ^^
Kommentarer
Trackback
